Frankrikes räntor sätter ECB och EU i knipa

I veckan varnade IMF för att budgetunderskotten i många länder väntas bli de största sedan pandemin i år. 

Tidigare var Italien det främsta orosmolnet i Europa, men landet har sedan dess minskat sitt budgetunderskott betydligt och präglas av relativ politisk stabilitet. I Frankrike går utvecklingen åt motsatt håll. Budgetunderskottet ligger kring 5 procent av BNP eller högre och tillväxtutsikterna är svaga. Dessutom är det svårt att se hur landet ska samla stöd för de åtgärder som krävs för att varaktigt stärka statsfinanserna. Med en av EU:s högsta skattekvoter finns också begränsat utrymme att göra det genom skattehöjningar. Den kombinationen har lett till att franska obligationsräntor nu är högre än italienska. 

– Frankrike sitter fast i en rävsax. Marknaden kräver åtstramningar som det saknas politiskt stöd för, och höstens utveckling visar att tålamodet inte är oändligt. Till slut blir räntorna för höga för ett land att klara av, och vi riskerar att närma oss den gränsen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar. 

Även förhöjt inflationstryck och global konkurrens om kapital driver på räntorna, men för länder som Frankrike lägger de svaga statsfinanserna ytterligare press. 

ECB kan behöva agera – men stödet har villkor 
Vid eurokrisen och pandemin stabiliserade ECB räntemarknaden genom stora och flexibla obligationsköp. 

– Fortsätter räntorna att stiga och problemen sprider sig tror jag att ECB kommer att behöva gå in igen. Men den här gången kommer hjälpen med villkor som Frankrike kan ha svårt att leva upp till, säger Alexandra Stråberg. 

ECB:s verktyg kräver bland annat hållbara offentliga finanser och en hållbar ekonomisk politik, och det är högst osäkert om franska väljare och politiker är beredda att genomföra de ofta smärtsamma åtgärder som krävs. 

Risk för konflikt inom EU 
Ett ingripande får också ekonomiska och politiska konsekvenser. Beroende på hur stödet utformas kan det innebära riskdelning och möjliga kostnader inom eurosystemet, vilket väcker frågor om vem som ska bära riskerna och vilka krav som ska ställas på landet som får stöd. En sådan konflikt riskerar att försvåra EU-samarbetet även på andra områden. Försvaret är ett tydligt exempel på ett område där Europa behöver Frankrike. 

Samtidigt lovar Marine Le Pen i en intervju med Financial Times en kraftmätning med EU om hon vinner presidentvalet 2027. Hon vill minska Frankrikes bidrag till EU-budgeten och få ECB att finansiera satsningar på försvar och energiomställning trots fördragens förbud mot monetär finansiering. Det säger något om hur svåra de kommande förhandlingarna kan bli. 

– Att statsfinanserna nu skapar oro överraskar mig inte. Det som förvånar är hur länge vi har kunnat skjuta problemen framför oss. Den möjligheten har den kraftiga ränteuppgången tagit ifrån oss, och nu återstår bara svåra val, säger Alexandra Stråberg. 

LÄNSFÖRSÄKRINGAR
Statsfinanser i stora euroländer
År 2025. Räntorna avser 2026-10-14
Land	10-årig statsobligations-  ränta, %	Offentliga sektorns  bruttoskuld, % av BNP	Budgetunderskott  % av BNP	Skattekvot 2025  % av BNP
Frankrike	4,9%	116%	-5,1%	44,3%
Italien	4,6%	137%	-3,1%	43,0%
Tyskland	3,5%	64%	-2,7%	40,8%
Spanien	4,1%	101%	-2,4%	37,8%
Källa: EU-komminsionen och Macrobond
Högsta skattekvotter iim EU år 2025
Land	Andel av BNP
Danmark	45,0%
Frankrike	44,3%
Österrike	44,0%
Italien	43,0%
Finland	42,7%
Belgien	42,1%
Sverige	41,6%
Luxemburg	41,0%
Tyskland	40,8%
Grekland	40,0%