Högskolan i Halmstad

Hälsofrämjande arbete måste få större plats inom den psykiatriska vården

Dela

Många personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa och livskvalitet än genomsnittet. De saknar dock sällan motivation eller vilja att förändra sina vanor för att bli mer hälsosamma. Det handlar snarare om en försiktighet och att de har låg tilltro till sin egen förmåga, kanske på grund av tidigare negativa erfarenheter. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård spelar en viktig roll i att stärka dessa individers tro på sig själva – att de klarar av att genomföra förändringar i livet. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.

I sitt avhandlingsarbete har Sofie Lundström genom enkäter och intervjuer studerat hur personer med psykossjukdom upplever sin hälsa och sina levnadsvanor, och vilka erfarenheter de har av att förändra sin livsstil. Hon har också intervjuat sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård om hur de kan stödja personer med psykossjukdom att förändra olika vanor och förbättra sin hälsa.

Hinder på vägen mot förändringar

Sofie Lundströms studier visar att personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa och livskvalitet än övriga delar av befolkningen. De är i större utsträckning överviktiga, mindre fysiskt aktiva och röker mer, vilket gör att de är särskilt utsatta för livsstilsrelaterade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

– Betydelsen av att förändra sina levnadsvanor för bättre hälsa och livskvalitet är något som de flesta är väl medvetna om, men när förändringarna ska genomföras finns en del hinder på vägen. Förändringen beskrevs som en kamp med olika begränsningar, både inifrån en själv och från omgivningen, säger Sofie Lundström, som har en bakgrund som sjuksköterska inom psykiatrin.

I studien uttryckte intervjupersonerna att en förändring måste göras på egen hand, men att det var viktigt att göra det tillsammans med andra och med rätt och anpassat stöd. Längtan efter att må bra och leva ett liv i harmoni var en motivation till förändring.

– Det är viktigt att ta tillvara personens tidigare erfarenheter av att förändra sina vanor när hälsofrämjande insatser ska planeras och genomföras. Framför allt bör insatserna utgå från personens egna resurser och förmågor och deras önskemål om, och motiv till, förändring för att förändringen ska bli hållbar, säger Sofie Lundström.

En sjuksköterska inom psykiatrisk vård har här en viktig uppgift genom att stärka dessa individers tro på sig själva om att klara av att genomföra förändringar i livet. Sjuksköterskan behöver också stödja genom att synliggöra individens resurser, både inom sig själv och i omgivningen. Resurser som kan bidra till förändringen och främja hälsa. Sofie Lundströms intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrisk vård visar också att dessa ser det som sitt ansvar – och önskar få större möjlighet och frihet att jobba mer hälsofrämjande utifrån varje persons förutsättningar.

Större fokus på det hälsofrämjande arbetet

Sofie Lundström hoppas att hennes avhandling ska bidra till kunskap om att det behövs större fokus på det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård med utgångspunkt i varje persons unika livserfarenhet. Att i större utsträckning ta tillvara och stärka individens förmågor och resurser.

– För detta krävs en gemensam syn och förhållningssätt på alla nivåer, både på samhälls-, organisations- och individnivå, där patienten ses som en kapabel person med resurser, färdigheter och förmågor och att personens såväl fysiska som psykiska hälsa och hela livssituationen beaktas.

Om avhandlingen

Sofie Lundström disputerade den 2 oktober, 2020 på avhandlingen Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom – hälsofrämjande aspekter inom psykiatrisk omvårdnad.

Avhandlingsarbetet har delvis varit relaterat till LIV-projektet, en individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofrenidiagnos inom Psykiatrin Halland. Handledare har varit professor Ingela Skärsäter.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Länkar

Om

Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad

035-16 71 00https://www.hh.se/

Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad är känd för sina verklighetsförankrade utbildningar och små studentgrupper. Forskningen är internationellt välrenommerad och bedrivs i tvärvetenskapliga innovations- och forskningsmiljöer. Lärosätet har två profilområden, Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen, och deltar aktivt i samhälls­utvecklingen genom omfattande samverkan med både näringsliv och offentlig sektor.

Följ Högskolan i Halmstad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad

Forskning om elektrifiering av transportsystem länkar samman Sverige och Kina i utveckling av smarta städer12.10.2020 11:19:49 CESTPressmeddelande

Högskolan i Halmstad ska undersöka drivkrafterna bakom Kinas snabba omställning till eldrift inom transportsektorn. I samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Trafikverket, Jönköping University och Statens väg- och transportforskningsinstitut startar ett nytt forskningsprojekt för att undersöka hur Kina på så kort tid har kunnat positionera sig som elbilsland. ”Tillsammans kan vi omdana samhällen till mer hållbara lösningar”, säger projektledare professor Mike Danilovic, Högskolan i Halmstad.

Smärta hos idrottande ungdomar måste uppmärksammas tidigt8.10.2020 08:30:00 CESTPressmeddelande

Idrottande ungdomar som upplever smärta måste uppmärksammas tidigt för att minska risken för långvarig smärta. Dessutom måste smärta behandlas utifrån en helhet, där hänsyn tas till såväl biologiska som psykologiska och sociala förhållanden. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad, som också konstaterar att idrottande tonårspojkar som är sena i tillväxten löper större risk att drabbas av smärta.

1 000 nya studentbostäder behövs de närmaste åren30.9.2020 08:39:43 CESTPressmeddelande

En studie av bostadssituationen som Högskolan i Halmstad har låtit konsultfirman Sweco göra visar att bristen på studentbostäder har ökat stadigt sedan 2013, och kommer att fortsätta att öka om inget görs åt situationen. Minst 1 000 nya studentbostäder behövs för att möta den brist som finns och som kan fortsätta att öka när Högskolan får fler studenter. Högskolestyrelsen tog del av förstudien vid sitt septembermöte och slog fast att tillgången på studentbostäder är en ödesfråga för Högskolan.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum