Hushållen kapar elförbrukningen kraftigt i september

Förbrukningssiffrorna av el som skickas in från Sveriges alla nätägare visar på en minskning med 4,3 procent i september jämfört med samma månad 2021. Men bryter man ner siffrorna framkommer att det är hushållen som står för hela minskningen och lite till, medan övriga elförbrukare – framför allt industrin – ökar marginellt. I siffror är hushållens minskning 18 procent, medan övrigt ökar med 1 procent.
Uttryckt i procent minskar hushållens förbrukning i elområde 1-4 (från norr till söder) med följande procentsiffror: - 12, - 14, - 18 och - 21.
Trots att elproduktionen i landet likväl som överföringskapaciteten från norr till söder har varit hög under året har risken för effektbrist kommande vinter ökat i södra Sverige – alltså när elproduktion och import inte kan matcha elförbrukningen. Det beror på att omvärldsfaktorer har utvecklats på ett sådant sätt att Sverige inte kan räkna med att importera el i samma utsträckning som under tidigare vintrar.

Stor effekt av liten minskning

Enligt Erik Ek innebär en nedgång av elförbrukningen på bara några procent att risken för bortkoppling minskar flera gånger om. Nu visar alldeles färska beräkningar som Svenska kraftnät har gjort hur risken minskar om svenskarna kan hålla tillbaka elförbrukningen under hela vintern som under september.
¬ Om vi antar att Ringhals 4 är borta hela vintern, men att den minskade elförbrukningen i september håller i sig under hela vintern krymper antalet timmar då vi har ett importberoende under en normal vinter till cirka 30, säger Erik Ek.
Tidigare i höst redovisade Svenska kraftnät att Sveriges importbehov ökade från 36 till 149 timmar på grund av att Ringhals 4 inte kunde återstarta som planerat.
– När vi sedan tittar var i landet som elförbrukningen minskar mest är det i södra Sverige, alltså elområdena 3 och 4, vilket är mycket positivt en kall vinterdag eftersom det gör mest nytta där, säger Erik Ek.

Förskjutning av förbrukningen

Men det är inte bara den generellt minskade elförbrukningen som för med sig positiva effekter. Enligt Erik Ek kan en förskjutning av elförbrukningen från morgon- och kvällstopparna till övrig tid på dygnet få exakt samma effekt. Alltså sänkt risk för effektbrist.
Analyser av hur hushållens elförbrukning ser ut under dygnets alla timmar nu i september jämfört med september 2021 visar att en viss förskjutning har skett. I figurerna intill visas detta, dels för hela landet, dels nedbrutet på landets fyra elområden.
¬ Även om det är marginellt ser vi nu under september att hushållens minskade elförbrukning är större på dagen jämfört med kvällen. Detta är mycket positivt då hushållen kan upprätthålla sin elförbrukning fast under andra tider på dygnet, säger Erik Ek.
Att övriga elförbrukare i hela landet ökar elförbrukningen i september, visserligen bara med en procent, jämfört med ett år tillbaka, beror bland annat på nya industrietableringar i norra Sverige. I procent ser övriga elförbrukarens elförbrukning i elområde 1-4 (från norr till söder) ut enligt följande: + 24, + 5, - 3 och 0.
Slår man ihop hushållens och övriga elförbrukare får vi den totala förbrukningen. I elområde 1-4 var förändringen under samma period i procent: + 17, + 0, - 7 och - 7. Och för hela landet var skillnaden minus (-) 4,3 procent.

Fakta

• Under den största delen av året är Sverige helt självförsörjande på el. Men under kommande vinter visar beräkningar gjorda i mitten av september – länk till nyhet  – ett importberoende på 149 timmar. Risken att importen inte finns när den som mest behövs har ökat denna vinter.
• När produktion och import inte kan matcha elförbrukningen uppstår effektbrist. Då måste Svenska kraftnät koppla bort elanvändare i en utsträckning som gör att balans råder mellan förbrukning och tillgång av el. Om inte så sker riskeras hela elsystemet av en kollaps, med svåra efterverkningar.
• Under september 2022 var det lite varmare i norra Sverige (SE1 och SE2) än under 2021. I södra Sverige var det tvärtom lite kallare. Skillnaderna är dock små.