Nu höjs lönen för sjuksköterskor och barnmorskor inom slutenvården
- Med lönesatsningen vill vi visa hur värdefulla sjuksköterskor och barnmorskor är för Akademiska sjukhuset. Bra bemanning och arbetsmiljö är viktigt för att kunna öppna fler vårdplatser och ge fler patienter vård. Vi behöver både behålla erfarna sjuksköterskor och barnmorskor och attrahera nya för att vi ska klara vårt uppdrag, säger sjukhusdirektör Marianne Van Rooijen.
Den 21 december beslutade regionstyrelsen att tilldela Akademiska sjukhuset 40 miljoner till arbetet med att öka antalet tillgängliga vårdplatser. Sjukhusdirektören har beslutat att de tilldelade pengarna ska användas till en lönesatsning för sjuksköterskor och barnmorskor i slutenvården. Beslutet innebär att samtliga månadsavlönade sjuksköterskor och barnmorskor inom slutenvården från och med 1 januari 2022 ska erhålla ett lönetillägg om 2 000 kr per månad. Dessutom höjs lönetillägget för de sjuksköterskor och barnmorskor som roterar inom poängmodellsområdet. Höjningen är inte tidsbegränsad, utan gäller tills vidare.
Inom dygnetruntvården har sjukhuset under många år haft brist på sjuksköterskor och barnmorskor, vilket i sin tur lett till svårigheter med att hålla vårdplatser öppna. Vårdplatsbristen påverkar tillgängligheten, patientsäkerheten och sjukhusets förmåga att utföra imperativ vård. Inte minst påverkar den arbetsmiljön för sjukhusets medarbetare.
Bristen på vårdplatser eskalerade under materialkrisen hösten 2019 och har ökat ytterligare under pandemin.
- Vår förhoppning är att personalomsättningen för sjuksköterskor inom slutenvården ska kunna minska. Den är hög och nyttjandet av hyrsjuksköterskor ligger på den högsta nivån hittills. De vanligaste orsakerna till att sjuksköterskor och barnmorskor väljer att lämna sjukhuset är missnöje med löneutveckling och hög arbetsbelastning, framhåller Marianne Van Rooijen.
Lönesatsningen på sjuksköterskor och barnmorskor är en av många åtgärder som genomförs i syfte att skapa en hållbar arbetsplats och öka antalet tillgängliga vårdplatser. Fler åtgärder som berör andra professioner, till exempel undersköterskor och biomedicinska analytiker, är på gång. Samtidigt pågår andra sjukhusövergripande åtgärder såsom kliniskt utbildningsår, professionssteget, studielönssatsningar, förbättringar av VFU, studien Magnet4Europe och inrättandet av fler utvecklingsavdelningar.
FAKTA: Lönesatsning på sjuksköterskor och barnmorskor inom slutenvården på Akademiska sjukhuset
- Lönetillägget om 2 000 kr per månad gäller från 1 januari 2022 och ska anpassas efter sysselsättningsgrad, totalt omfattas ca 800 medarbetare som arbetar på definierade avdelningar. Dessutom höjs ersättningen för rotation dag/kväll/helg/natt till 2000 kr per månad
- Lönetillägget för de sjuksköterskor och barnmorskor som roterar inom poängmodellsområdet, de avdelningar som har jämn bemanning 24/7, höjs till 4000 kr per månad.
- Satsningen är inte tidsbegränsad, utan gället tills vidare och har möjliggjorts av ett politiskt beslut om att tilldela pengar till Akademiska.
För mer information (sjukhusövergripande), kontakta:
Marianne Van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 13 42, e-post: sjukhusdirektor@akademiska.se
För frågor av HR-karaktär, kontakta:
Anna Wadenhov, HR-chef Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 31 51, e-post: anna.wadenhov@regionuppsala.se
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.
Akademiska högt rankat bland världens bästa specialistsjukhus17.9.2024 15:35:31 CEST | Nyheter
Akademiska sjukhuset får bra placeringar inom flera områden när den internationella tidskriften Newsweek för första gången rangordnar världens bästa specialistsjukhus inom 12 specialiteter. Inom kardiologi hamnar sjukhuset på plats 52 av 300, inom neurokirurgi på plats 65 av 125 och inom hjärtoperationer på plats 81 av 150.
Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation5.9.2024 07:57:17 CEST | Pressmeddelande
Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.
Clinical Genomics Uppsala har bidragit till snabbare diagnostik och bättre behandling3.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Genetiska analyser innebär stora möjligheter till förbättrad och individanpassad diagnostik och behandling, så kallad precisionsmedicin. Samverkansenheten Clinical Genomics Uppsala har under sina första tio år bidragit till utveckling av 85 diagnostiska tester för cancer, ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar som används rutinmässigt inom vården.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum