Ny antikroppsbehandling ger hopp för SLE-patienter
Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

- SLE är en kronisk reumatisk systemsjukdom som är komplicerad och svårbehandlad. Många läkemedel, exempelvis cellhämmande preparat, bygger på rätt enkla principer med otillräcklig effekt och i många fall biverkningar. Därför är det oerhört glädjande att en ny antikroppsbehandling snart kommer att kunna erbjudas till patienter med SLE som inte får effekt av vår traditionella behandling, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Han betonar samtidigt att de senaste årens forskningsrön lett till effektivare behandling med flera olika läkemedel samtidigt som vi fått en ökad kunskap om ärftliga faktorer. Allt detta, menar han, gör att vi idag har en mer träffsäker diagnostik och behandling.
Det nya läkemedlet, SAPHNELO, har nyligen godkänts både i USA och inom EU. Det rör sig om en antikropp mot typ 1 interferonreceptorn. Forskare i Uppsala har länge legat i frontlinjen inom utveckling av mer träffsäker diagnostik och behandling. Enligt Lars Rönnblom var man 2001 först i världen med att föreslå en blockad av denna signalväg som trolig bra behandling vi SLE.
Den nya behandlingen är riktad mot målmolekyler som är aktiva i signalöverföringen mellan celler vid autoimmuna inflammatoriska sjukdomar. Syftet är att minska överaktiviteten hos patienternas immunförsvar.
Interferon är ett naturligt förekommande protein, som produceras av kroppens celler som svar på exempelvis virusattacker. Men vid SLE sker en överproduktion av interferon som bidrar både till att orsaka SLE och underhålla den centrala autoimmuna processen.
- Antikroppsbehandling mot typ 1-interferonreceptorn innebär att man minskar det överaktiva immunförsvaret genom att blockera bildandet av autoimmuna T- och B-celler.. Vid SLE eldas den onda cirkeln av autoimmun reaktion på av kroppsegna ämnen som framkallar en kronisk interferonproduktion. När effekterna av interferonproduktionen blockeras kommer den centrala autoimmuna processen att minska, förklarar Lars Rönnblom.
FAKTA: Systemisk lupus erythematosus (SLE)
- En autoimmun, reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader. Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Precis som vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes, MS och ledgångsreumatism, har immunförsvaret tappat den viktiga kontrollen över vad som är kroppens egen vävnad och angriper i stället vävnader i kroppen som om de vore främmande.
- Oftast blir leder, hud, blodkärl och njurar inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas.
- Besvären, bland annat svår trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång och engagemang av inre organ, kommer ofta i skov.
- Lupus erythematosus betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
- Exakt vad som orsakar sjukdomen eller varför den är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer.
För mer information/intervju, kontakta:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, telefon: 018-611 53 98, e-post: lars.ronnblom@akademiska.se eller lars.ronnblom@medsci.uu.se
Nota bene: Inflammationer är ett av fem centres of excellence (CoE) på Akademiska sjukhuset vid sidan avneurotrauma, neuroendokrina tumörer, typ 1-diabetes och Aorta. Centret har bildats för att lyfta fram och samla kompetensen för avancerad diagnostik och behandling av de sjukdomar som har sin grund i inflammatoriska processer. Förutom autoimmuna systemsjukdomar som SLE, innefattas bland annat hjärtkärlsjukdom, magtarmsjukdomar, astma och allergi samt infektionssjukdomar.
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar18.5.2022 15:41:20 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar hos barn och vuxna. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 maj, innebär att vården för vuxna koncentreras till fem universitetssjukhus varav tre även behandlar barn.
Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska10.5.2022 13:40:00 CEST | Pressmeddelande
Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år. Detta uppmärksammas i anslutning till internationella strokedagen 10 maj.
Fler kvinnor kan erbjudas en minimalinvasiv injektionsbehandling mot ansträngningsinkontinens6.5.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Urinläckage vid ansträngning är den vanligaste formen av inkontinens hos kvinnor. Injektionsbehandling, där man stödjer urinröret med ”bulking agent”, är en metod som tidigare främst erbjudits kvinnor som inte kan opereras. Nu kan fler kvinnor omfattas och själva välja sin behandling vilket uppmärksammas med anledning av inkontinensdagen 6 maj.
Färre förlossningsskador när två barnmorskor är med vid förlossningen5.5.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan 2016 är två barnmorskor med under framfödandet vid alla förlossningar på Akademiska sjukhuset. Ett långsamt framfödande är den viktigaste faktorn för att minska bristningar. Mellan åren 2010 och 2021 har antalet sfinkterskador minskat från 3,6 till 2 procent. Vid förlossning med sugklocka har antalet sfinkterskador halverats sedan 2017. Detta uppmärksammas i samband med barnmorskedagen den 5 maj.
Genetiska faktorer påverkar risken för proteslossning19.4.2022 09:54:57 CEST | Nyheter
Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum