Ohållbara arbetsvillkor för gymnasielärarna

– Den svenska skolan befinner sig i ett oroande läge. Samtidigt som antalet elever ökar, växer bristen på legitimerade lärare och en kraftig besparingsvåg sveper över Sveriges kommuner. Det är en kombination som inte går ihop, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Ska vi kunna motverka lärarbristen, varaktigt höja kunskapsresultaten i skolan och få fler elever att nå gymnasieexamen måste läraryrket präglas av goda förutsättningar att planera och följa upp undervisningen – det är så kvalitativ undervisning skapas, säger Åsa Fahlén.

Skolhuvudmän, politiker och rektorer måste ta sitt ansvar. Lärarnas Riksförbund kräver akuta åtgärder för att minska lärarnas arbetsbelastning.

* Lärares undervisningstid måste bestämmas och begränsas. Rapporten visar tydligt att antalet lektioner för gymnasielärarna ökat under det senaste året. Till detta ska läggas att undervisningstiden för lärare i genomsnitt ökat allt sedan undervisningsskyldigheten togs bort ur det centrala avtalet för tjugo år sedan. Undervisningstiden kan inte få fortsätta öka, utan behöver bestämmas för varje lärare. Fler lektioner innebär en ökad arbetsbelastning och sämre kvalitet på undervisningen.

* Förutom att undervisningsuttaget måste begränsas, måste också tiden till för- och efterarbete säkras. En timmes undervisning kräver minst en timmes förberedelse. Det är förberedelser som ger kvalitet i undervisningen.

* En del arbetsuppgifter som idag ligger på lärare bör kunna utföras av andra yrkeskategorier i skolan. Heltidsmentorer måste anställas för att avlasta gymnasielärarna.

* Gymnasieskolan måste få en timplan. En bidragande orsak till lärarnas stress är att undervisningstiden de får i sitt ämne inte alltid är tillräcklig i förhållande till de mål som eleverna ska uppnå under kursen.

I den undersökning Lärarnas Riksförbunds presenterar i dag har cirka 1000 gymnasielärare fått svara på frågor om sin arbetssituation under läsåret 2018/2019.

Siffror från undersökningen:

* 77 procent av gymnasielärare uppger att de hade en tung eller mycket tung arbetsbörda under förra läsåret.

* 75 procent menar att arbetsbelastningen påverkar sömnen negativt och 6 av 10 har fysiska besvär som magont och huvudvärk.

* 77 procent säger att de gått till arbetet trots att de borde ha sjukskrivit sig, det enskilt viktigaste skälet till detta var att arbetsbördan annars skulle bli för tung när man återvänder till arbetet

* En tredjedel har varit sjukskriven på grund av stress, den enskilt största faktorn som bidragit till denna stress uppges vara hög administrativ arbetsbelastning.
* En tredjedel av de tillfrågade lärarna får undervisa merjämfört med för ett år sedan.

* 6 av 10 övervägt att lämna yrket, den viktigaste anledningen är hög arbetsbelastning.

"Gymnasielärarna som inte får sova. En undersökning om en orimlig arbetsbörda."
https://www.lr.se/opinion--debatt/undersokningar