Kulturföretag som vanligtvis klarar sig utan offentligt stöd har drabbats hårt under pandemin. De långvariga restriktionerna har inneburit en mer eller mindre stängd arbetsmarknad. En ytterligare försvårande omständighet är att många redan före pandemin levde på den ekonomiska marginalen och att skyddsnätet för kulturskapare generellt sett är svagt. I Region Örebro läns kartläggning, som innehåller svar från 126 professionella kulturaktörer i länet, framkommer att närmare hälften av aktörerna har sämre möjligheter att försörja sig under pandemin jämfört med tidigare.

– Bilden av att situationen är allvarlig för många bekräftas också i nationella undersökningar säger Lena Adem, kulturstrateg på Region Örebro län.

En av kulturskaparna är Mikael J. Boson, filmregissör på Filmsnickeriet, ett Örebrobaserat produktionsbolag inom film och TV. Han har arbetat heltid inom filmbranschen sedan 2010, men valde i höstas att börja studera till vatten- och miljöingenjör:

– Med facit i hand har jag förlorat ekonomiskt på det, eftersom studiemedlen gjorde att jag inte var berättigad att söka statligt krisstöd. Nu jobbar jag med beställningsfilm parallellt med studierna för att hålla igång verksamheten och mitt hantverk. Det är slitsamt för hela familjen men det känns ändå bra att ha en reservplan om den instabila situationen fortsätter, säger han.

Varje kulturområde har olika förutsättningar och det finns stora grupper av professionella kulturskapare som sett sig tvingade att byta jobb, som musiker och dansare, eller som tvingats lägga ner sin verksamhet, till exempel företag inom ljud och ljus.

En som kämpat sig kvar är Eva Ahremalm, skådespelare, dramatiker och teaterdirektören bakom Lilla Kvartersteatern i Örebro.

– Maria Sedell och jag fick till exempel ett litet stipendium för att överhuvudtaget kunna starta upp föreställningen ”Livet växer” förra sommaren. Vi spelade den utomhus. Att få möta en publik, i det lilla formatet, gav oss så mycket även om det rent ekonomiskt alltid varit svårt att få ihop tillvaron. Det finns en stor längtan efter den gemensamma upplevelsen. Teater är här och nu. Vi skapar magi och drömmar. Det ger hopp inför framtiden, säger hon.

Tre tydliga behov som kommer fram i kartläggningen är stöd för inkomstbortfall, arbetsstipendier/köpta verk samt stöd till digital utveckling.

– Den offentligt finansierade kulturen, tillsammans med privata och ideella kulturaktörer, utgör tillsammans en komplex väv som sätter ramarna för möjligheten att ta del av och skapa kultur i Örebro län. Vi vill värna den komplexiteten för en framtida hållbar utveckling i länet, säger Torbjörn Ahlin (C), ordförande i Region Örebro läns kulturnämnd.

– De närmaste åren behöver vi göra väl genomtänkta avvägningar om vad som ska prioriteras så att vi kan behålla och utveckla kulturen i länet. Att ta del av kultur är en mänsklig rättighet som stärker såväl folkhälsan som länets demokratiska utveckling, säger Eva-Lena Jansson (S), vice ordförande i kulturnämnden.

– Särskilt allvarlig är risken att kultursektorn tappar värdefull kompetens och att färre söker sig till branschen, men vi oroas också av den press och osäkerhet som läget innebär för den enskilde kulturskaparen, säger Malin Silén (KD), ledamot i kulturnämnden.

Region Örebro läns kartläggning om hur coronapandemin har påverkat länets kulturliv pågick från april 2020 till januari 2021. Resultatet presenterades idag för Region Örebro läns kulturnämnd.

För mer information kontakta

Katarina Strömgren Sandh, kulturchef Region Örebro län

Telefon: 019-602 62 99