Otydligt nytt lagförslag om visselblåsning – har flera brister

Sverige har sedan 2017 en lag som förbjuder arbetsgivaren att bestraffa arbetstagare som larmar om oegentligheter och missförhållanden på arbetsplatser – den så kallade visselblåsarlagen.

En ny lag är nu på gång, och under fredagen skickas Akavias synpunkter på remissen till regeringen.

– Vi är positiva till en ny lag som stärker skyddet för den som vill slå larm om missförhållanden. Men vi är samtidigt kritiska till att den nya lagen har brister, är krånglig och otydlig. Risken är att det kan leda till att lagens syfte går förlorat och att oegentligheter och missförhållanden inte upptäcks – eftersom visselblåsare inte vet när de har rätt att anmäla och vart de i så fall ska vända sig, säger Karin Lundin, chefsjurist på Akavia.

Lagförslaget har tydliga brister eftersom visselblåsaren inte får skydd om hen bryter sin tystnadsplikt för att ta råd av sin fackliga organisation rörande om man ska våga rapportera ett missförhållande. Vad som också saknas i lagen är möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar och avskedanden om de skett som en följd av att en anställd visselblåst.

– Jag känner en stark oro för att lagens otydlighet ska avskräcka från att anmäla, att den inte ska få avsedd effekt. Lagen har vaga formuleringar som skapar frågetecken, nu måste till exempel visselblåsaren vända sig till rätt myndighet för att rapportera. Vad händer om man vänder sig till fel?

Hon menar att formuleringar som ”missförhållande som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram”, eller ”rimliga skäl att tro att den information om missförhållanden som rapporteras är sann” skapar förvirring snarare än inger tydlighet kring vad som gäller.

– Våra förhandlare och rådgivare stöter på flera fall av visselblåsning per år. Det är viktigt att möjligheten finns att avslöja missförhållanden på en arbetsplats och beivra korruption och nepotism, säger Karin Lundin.

Fakta:

Den nya lagen föreslås börja gälla i december 2021 och innebär bland annat att:

• Visselblåsare kan få skadestånd om arbetsgivaren hindrar arbetstagaren från att slå larm eller utsätter visselblåsaren för repressalier.
• Arbetstagaren omfattas, i större utsträckning, av ansvarsfrihet om hen bryter mot sin tystnadsplikt genom att slå larm.
• Kraven i det nuvarande visselblåsarskyddet sänks från ”allvarliga missförhållanden” till ”missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram”.
• Arbetsgivare med minst 50 anställda ska ha särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning.
• Den som hanterar ett ärende om visselblåsning får inte avslöja identiteten på den som rapporterar.
• Inte bara arbetstagare utan även inhyrd personal, egenföretagare, volontärer, praktikanter, styrelseledamöter och aktieägare som är verksamma i bolaget omfattas av skyddet.