Personcentrerad vård ska stärkas för medvetslösa patienter
Personcentrerad vård blir allt viktigare inom sjukvården. Det innebär att man fokuserar på hela personen, med dennes unika behov, resurser och erfarenheter, inte enbart på sjukdomen. För medvetslösa och sövda patienter är detta en stor utmaning, särskilt nu under pandemin då närstående inte kan närvara på samma sätt. En omvårdnadsrond är ett komplement till den medicinska ronden och innebär att sjuksköterskor systematiskt identifierar patientens alla omvårdnadsbehov, i samråd med patient och närstående, och där evidensbaserade omvårdnadsåtgärder ordineras.
- Personcentrerad vård kräver kunskap och insikt hos sjuksköterskorna. Det är extra svårt att bedriva personcentrerad vård inom neurointensivvården eftersom patienterna som vårdas där ofta är både medvetslösa och sövda vilket medför att de inte själva kan föra sin talan och uttrycka vilka behov de har och vad som är viktigt för dem. Dessutom befinner sig anhöriga ofta i chock vilket gör det svårt för dem att föra patientens talan. På grund av pandemin råder dessutom besöksförbud på sjukhuset vilket medför att närstående inte kan vara med på samma sätt som tidigare, säger Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Inom ramen för den aktuella studien ska forskarna följa patienterna löpande under vårdtiden men också inhämta information efter den akuta vårdtiden, när de lämnat neurointensivvården. Detta för att ta reda på vad patienterna skulle ha föredragit och vad som var viktigt för dem under vårdtiden. Kunskapen ska sedan användas i vidareutveckling av de omvårdnadsronder som redan nu görs på avdelningen.
- Vi räknar med att inkludera ett femtiotal patienter löpande, som vi följer och observerar i realtid. Dessutom kommer cirka 15 patienter att intervjuas ungefär tre månader efter att de vårdats på en neurointensivvårdsavdelning. Denna kunskap kan komma framtida patienter till nytta som inte kan kommunicera, både inom neurointensiven och andra enheter på sjukhuset, berättar Lena Nyholm.
Ett viktigt syfte med studien är att förbättra omvårdnadsronderna genom att ännu tydligare involvera patientens syn på vilka av deras svårigheter som bör prioriteras. Forskarna ska också utvärdera huruvida omvårdnadsronderna bidrar till möjligheten att erbjuda personcentrerad och evidensbaserad vård och på det sättet identifiera och lösa patienternas individuella behov och problem. Man ska också studera om ronderna möter önskemålen om delaktighet från närstående.
Ronderna genomförs genom samtal mellan sjuksköterskor och när det är möjligt deltar patient och/eller närstående . Syftet är att man som patient och närstående ska bli informerad och få tillfälle att ge information, bli delaktig och ha större möjlighet att påverka vården. Annan forskning visar att omvårdnadsronder minskar komplikationer, likaså att medverkande sjuksköterskor känner ökad tillfredsställelse i arbetet.
Enligt Lena Nyholm är det av stor vikt att omvårdnadsinsatser kan utföras på ett personcentrerat sätt och i enlighet med tillgänglig evidens.
- Vår hypotes är att omvårdnadsronder kan stärka personcentrerad vård, bland annat genom att patienternas behov identifieras av en erfaren sjuksköterska på ett systematiskt sätt, förklarar hon. Härmed kan evidensbaserade insatser sättas in och utvärderas. En annan aspekt är att omvårdnadsronder kan ge ökad kännedom om vad som motiverar patienter att kämpa vidare i sin sjukdom samt vad som kan ge vila, avslappning och glädje korta stunder i en annars för patienten väldigt krävande situation. Omvårdnadsronder kan också vara ett sätt att systematiskt introducera ny kunskap i omvårdnadsarbetet.
För mer information, kontakta:
Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel:018-611 99 06, e-post, Lena.Nyholm@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.
Akademiska högt rankat bland världens bästa specialistsjukhus17.9.2024 15:35:31 CEST | Nyheter
Akademiska sjukhuset får bra placeringar inom flera områden när den internationella tidskriften Newsweek för första gången rangordnar världens bästa specialistsjukhus inom 12 specialiteter. Inom kardiologi hamnar sjukhuset på plats 52 av 300, inom neurokirurgi på plats 65 av 125 och inom hjärtoperationer på plats 81 av 150.
Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation5.9.2024 07:57:17 CEST | Pressmeddelande
Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.
Clinical Genomics Uppsala har bidragit till snabbare diagnostik och bättre behandling3.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Genetiska analyser innebär stora möjligheter till förbättrad och individanpassad diagnostik och behandling, så kallad precisionsmedicin. Samverkansenheten Clinical Genomics Uppsala har under sina första tio år bidragit till utveckling av 85 diagnostiska tester för cancer, ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar som används rutinmässigt inom vården.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum