Så förändras vår matkonsumtion efter krisen - Fem trender som kommer forma hur vi äter i framtiden

Kan vi bli bättre på att ta tillvara på de råvaror som odlas i Norden, istället för att importera från andra sidan jorden? Hur kan vi säkerställa att djurhållningen runt om i världen inte fortsatt skapar pandemiutbrott? Det är några av frågorna som just nu diskuteras flitigt i samhället kopplat till Coronakrisen. Men hur förändras våra matvanor efter att krisen är över? Kommer vi se ett ökat intresse för vegetarisk mat och närproducerade råvaror? Det tror Simple Feasts Sverigechef Maximillian Lundin:

– Vi genomförde en undersökning i början av året, innan pandemin brutit ut i stor skala, där hälften av svenskarna uppgav att de tror de kommer äta mer vegetariskt de kommande fem åren. Jag tror den siffran skulle vara ännu högre om vi genomförde undersökningen idag. Jag är övertygad om att vi kommer se en ökad hälsotrend generellt där allt fler människor vill ta hand om sin egen hälsa och därmed äta mer grönt. Något vi ser tydligt är också en ökad debatt kring det ohållbara i att vi konsumerar så mycket importerade livsmedel, istället för att äta det som är i säsong här i Norden. Jag hoppas verkligen vi ser en ökad kreativ användning av våra fantastiska nordiska råvaror framöver, säger Maximillian Lundin.

Maximillian Lundin har listat fem trender som kommer att forma hur vi konsumerar mat efter att krisen är över.

1. Ökat intresse för närproducerat
Enligt Ekologiska Producentbarometern 2020* tror över hälften av svenska livsmedelsföretag att närproducerat kommer att vara det mervärde som efterfrågas mest av konsumenterna de närmaste fem åren. Coronakrisen har också öppnat många konsumenters ögon gällande hur stor andel livsmedel som importeras från länder långt bort. Fler kommer därför att bry sig om matvarornas ursprung när de handlar, och efterfråga mer närodlat.

2. Hälsofokus
En stor andel av de riskfaktorer som Folkhälsomyndigheten listar kopplat till att bli allvarligt sjuk i Covid-19 är livsstilsrelaterade sjukdomar. Fler personer bli därför nu mer uppmärksamma på sin egen hälsa. Den redan stora hälsotrenden kommer troligtvis öka i takt med att fler människor blir medvetna om vilka val de kan göra för att bli mer hälsosamma. Som ett resultat av en ökad kunskapsnivå kommer sannolikt svenskarna bry sig mer om hur maten de äter påverkar deras kropp. 

3. Fler väljer vegetarisk mat
Simple Feasts undersökning** från januari 2020 visar att hälften av svenskarna tror att de kommer äta mer vegetariskt under de kommande fem åren. Coronapandemin har även påvisat hur bristande djurhållning kan få stora konsekvenser globalt. Det leder med stor sannolikhet till att fler människor blir mer medvetna i frågor som rör köttproduktion och därför väljer mer vegetariskt. 

4. Kreativt användande av lokala råvaror
I samband med att fler köper lokala råvaror kommer vi att se många nya sätt att tillaga dem. I dag har vi till exempel tofu-fabriker i Sverige där det pågår försök att använda inhemska baljväxter, det finns svensk tempeh gjorda på svenska gula ärter och det finns whole-food produkter som i dag består av en mix av svenska och importerade grödor. Det pågår även redan ett intensivt arbete med att återinföra några av våra gamla svenska spannmålssorter bland många svenska bönder och fler svenskar kommer få upp intresset för nya typer av måltider som inte längre utgår från “kött, potatis och sås”. 

5. Hemlevererad mat
Simple Feasts undersökning** visar att 68 procent av svenskarna tror på en ökad efterfrågan av hemlevererad mat de kommande fem åren. Under krisen har allt fler beställt mat med hemleverans och framförallt har fler äldre personer upptäckt det här sättet att handla mat. Troligtvis lär trenden hålla i sig även efter pandemin är över.

*https://organicsweden.se/wp-content/uploads/2020/03/Ekologiska-Producentbarometern-2020.pdf

**Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade webbpanel, mellan den 3 och 10 januari 2020 på uppdrag av Simple Feast. Totalt deltog 1000 respondenter bland svenska allmänheten i åldrarna 18–79 år.