Små utsikter för en fungerande vård efter valet

– Små regioner med uselt förhandlingsläge sätts på pottkanten i takt med att diagnostiken blir allt mer avancerad. Medan det här är en livsavgörande fråga för Region Gotland är det en ickefråga för Region Stockholm, säger Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer.

Fackförbundet Naturvetarna har frågat riksdagspartierna vad de vill göra för att stärka diagnostiken i Sverige.

Även om det tycks finnas en samsyn om att bostadsort inte ska avgöra tillgången till diagnostik är det få partier som har skarpa förslag på bordet för hur problematiken ska lösas. Ett parti driver att hälso- och sjukvården ska förstatligas och ett annat hoppas att mer resurser till Nationella vårdkompetensrådet, det statliga råd som har i uppgift att lösa kompetensutmaningarna inom vården, ska lösa problemet.

Moderaterna och Vänsterpartiet har valt att inte besvara enkäten och Socialdemokraterna hänvisar konsekvent till att diagnostiken är regionernas ansvar.

– Orden blir luftslott utan konkreta och realistiska förslag på förbättringar. För att öka tillgången till diagnostik krävs nationell samordning. Enskilda regioner kan knappast ta ansvar för att helheten fungerar på nationell nivå, säger Per Klingbjer.

Naturvetarna konstaterar i en kartläggning att det är stora skillnader när det gäller patienternas möjligheter att få snabb diagnostik. Bland annat är risken att gå runt med cancer som inte diagnosticerats 23 gånger större i Jämtland, den region som klarat att upprätthålla diagnostiken under pandemin sämst, jämfört med Kalmar som klarat det allra bäst.

– Det är ett tecken på att många regioner saknar förmågan att attrahera och behålla rätt och tillräcklig kompetens, vilket medför ohållbara arbetsvillkor för våra medlemmar som gör livsviktiga insatser bakom kulisserna inom hälso- och sjukvården, säger Per Klingbjer.

Sammantaget kan vi konstatera – utifrån riksdagspartiernas kommunikation på webbplatser, valmanifest och valplattformar – att Moderaterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte kommer att prioritera hälso- och sjukvårdsfrågor under kommande valperiod.

Så här vill Naturvetarna åtgärda bristerna inom diagnostiken:

1. Följ upp kompetensbehoven

Naturvetarna vill se en heltäckande uppföljning av kompetensbehoven inom diagnostiken. Den uppföljning som görs idag är otillräcklig då den enbart fokuserar på legitimerad personal. Många professioner inom diagnostiken kategoriseras dessutom inte på ett ändamålsenligt sätt i regionernas statistikverktyg.

2. Förbättra utvecklingsmöjligheterna

Naturvetarna anser att tydliga karriärvägar skulle öka intresset för att arbeta med diagnostik och stimulera till utveckling i arbetslivet. Genom att koppla utveckling och ökat ansvar till lön skulle detta dessutom kunna bli ett effektivt verktyg för att få fler erfarna medarbetare att stanna kvar i vården.

3. Stärk klinisk forskning

Naturvetarna arbetar för stärkta möjligheter till klinisk forskning i vården, även för specialister inom diagnostiken som saknar legitimation. Idag är det främst läkare som har denna möjlighet.

Fakta:
Idag arbetar cirka 15 000 naturvetare i hälso- och sjukvården. Inom diagnostiken finns exempelvis bioinformatiker, biomedicinska analytiker, cytodiagnostiker, genetiska vägledare, mikrobiologer, molekylärbiologer, sjukhusgenetiker, sjukhusfysiker och sjukhuskemister. Endast två av dessa professioner har idag legitimation.

Diagnostik spelar en nyckelroll under en patients sjukdomstid, genom att se till att sjukdom identifieras snabbt och behandlas så effektivt som möjligt. Merparten av besöken i vården, uppskattningsvis 80 procent, kräver någon form av diagnostik.