Håll Sverige Rent

Stora fördelar med att bärga spökgarn

Dela
Under ytan finns mängder med övergivna fiskeredskap, så kallade spökgarn, som fortsätter att fiska helt i onödan. Men det är inte helt okomplicerat att bärga redskapen, speciellt inte vid vrak. Så länge metoden är skonsam mot miljön och vraken är det dock bättre att bärga än att låta dem vara kvar i djupet. Det visar en färsk studie som tagits fram inom projektet Marelitt Baltic.
Foto: P-dyk
Foto: P-dyk

– Det krävs noggranna förberedelser och undersökningar kombinerat med skonsamma bärgningsmetoder för att inte skada miljön eller kulturintressanta vrak vid bärgning av spökgarn, säger Vesa Tschernij, projektledare på Marint Centrum, Simrishamns kommun.

Att bärga spökgarn kan innebära skador på känsliga ekosystem och på kulturhistoriskt intressanta vrak. Inom projektet Marelitt Baltic utvecklas nu en skonsam metod, som i korthet går ut på lokalisera områden med mycket spökgarn, för att sedan gå ner under ytan för att undersöka förekomsten innan bärgning sker.

Enligt den miljökonsekvensanalys som tagits fram inom ramen för projektet konstateras att det är bättre att bärga de övergivna fiskeredskapen med Marelitt-metoden än att låta dem vara kvar – så länge det inte rör sig om mycket känsliga områden.

De negativa effekterna av spökgarn är dels att redskapen fortsätter att fiska till ingen nytta under lång tid, dels att nät av plast sönderdelas till mikroplast, som till slut tar sig in i näringskedjan.

I rapporten, som är den första av sitt slag, utvärderas olika sätt att bärga fiskeredskap och riktlinjer för en miljöriktig process och hantering har tagits fram. Det finns också många olika typer av bottnar i Östersjön, och bärgningsmetoderna behöver vara anpassade efter de lokala förhållandena. I rapporten finns rekommendationer för vilken metod som passar bäst.

– Det är viktigt att se hela bilden vid bärgning, det är inte bara att dragga och dra upp redskapen utan det måste ske med en systematiserad metod som är så skonsam som möjligt, säger Andreas Frössberg, projektledare på Håll Sverige Rent.

Rapporten har tagits fram av konsultbyrån WSP Sweden på uppdrag av Marelitt Baltic och finns att ladda ner här.

Marelitt Baltic är finansierat av Östersjöprogrammet 2014-2020 och pågår mellan 2016-2018. Havs- och vattenmyndigheten delfinansierar projektet. Simrishamns kommun leder projektet och Håll Sverige Rent medverkar tillsammans med en rad andra aktörer i Tyskland, Estland och Polen. Läs mer på https://www.marelittbaltic.eu/

För mer information:

Andreas Frössberg, projektledare Håll Sverige Rent, telefon 070-723 71 87

Bilder

Foto: P-dyk
Foto: P-dyk
Ladda ned bild

Om

Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent
Rosterigränd 4
117 61 Stockholm

08-505 263 00http://www.hållsverigerent.se

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Facebook

Instagram

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

I dag släpper vi Skräprapporten 2024 – senaste nytt om nedskräpningen i Sverige24.4.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande

I dag släpper Håll Sverige Rent den årliga Skräprapporten med statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten följer vi bland annat fimptrenden, utvecklingen av vitt snus och vape, det förbjudna och reglerade skräpet som sugrör, konfetti, korkar och påsar i plast. Det blir också en djupdykning i den senaste nationella skräpmätningen – som visar att det finns skräp på 97,4 % av alla ställen vi undersökt i stadskärnor och parker runt om i Sverige.

Nu har vi resultat från Sveriges största plastexperiment9.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye