Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie
- Vi vet att ju mer fysiskt aktiv man är desto långsammare utvecklas sjukdomen. Det gäller oavsett graden av lungpåverkan. Men effekten varierar. Vi vill förstå varför vissa KOL-patienter får så stor förbättring och mår så mycket bättre av träning. Ökad kunskap om varför lungvävnaden läker och inte försämras kan bidra till utveckling av nya, mer individuellt anpassade behandlingar, säger Margareta Emtner, tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset och professor emerita vid Uppsala universitet.
I studien, som sjösätts efter årsskiftet, ska KOL-patienter träna under tre månader med stöd av fysioterapeut och testas före och efter träningsperioden. Olika prover kommer att tas. Forskarna ska bland annat analysera blodprover och proteiner från lungvävnad.
I Sverige uppskattas en halv miljon personer ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. De flesta som får diagnosen är rökare men ungefär en tiondel är icke-rökare. Vanliga symtom är andfåddhet vid ansträngning, att man känner sig trött och orkar mindre samt allt oftare behöver hosta upp slem.
Idag finns ingen botande behandling. Skador på lungorna går inte att reparera. KOL-behandlingen går ut på att dämpa symtomen och försöka förhindra en fortsatt försämring. Det handlar framförallt om rökavvänjning, fysisk aktivitet och läkemedel för att minska andfåddheten såsom luftrörsvidgande läkemedel, kortison och syrgas.
Enligt Margareta Emtner får personer med KOL, som är fysisk aktiva, bättre livskvalitet, färre försämringsperioder, mindre behov av sjukhusvård och minskad risk för förtida död.
Träning förbättrar även symtom som andnöd (dyspné) och ökar den fysiska kapaciteten.
- Utmaningen är att många med KOL är fysiskt inaktiva. Om man kan hitta patienterna i ett tidigt skede är det betydligt lättare att motivera till träning. Flertalet som diagnostiseras har levt med sjukdomen i 5-10 år eller mer och har kraftigt nedsatt lungfunktion, framhåller hon.
Det som är mindre känt, och ska utforskas i studien, är vad som händer på cell- och molekylärnivå vid ökad fysisk aktivitet och vilka mekanismer som påverkar lungans självläkningsförmåga. Forskarnas hypotes är att anpassad fysisk träning kan stimulera läkningen och därigenom påverka sjukdomsutfallet. Ett annat mål är att identifiera biomarkörer; potentiella mål för framtida läkemedel som är mer individanpassade.
I studien ansvarar Margareta Emtner för träningsupplägget; vilka övningar som ska ingå i de medelintensiva passen som innehåller både styrke- och konditionsträning.
- Träning som behandlingsstrategi är ett relativt billigt alternativ. Kan vi påvisa mekanismer och faktorer i lungorna som stärker motståndskraften gentemot biologisk stress, såsom skadliga partiklar, och som även stimulerar till läkning av vävnaden, så kommer det att ha en stor inverkan på hur vi ser på sjukdomen i framtiden, resonerar hon.
- På kort sikt kan förfinade och individanpassade träningsprogram innebära ett ökat resursbehov, men på lång sikt kan detta gynna samhället socioekonomiskt. Det finns också möjligheter att utforma digitala lösningar med personliga träningsprogram som ett komplement till fysisk träning tillsammans med en fysioterapeut. Det skulle öka patientens känsla av kontroll över sin egen hälsa samt öka engagemanget och delaktigheten, avrundar Margareta Emtner.
Forskningsstudien finansieras med anslag från Hjärt-Lungfonden på 15 miljoner kronor under tre år. Från Akademiska sjukhuset medverkar, förutom Margareta Emtner, Christer Jansson, professor och lungläkare. Från Lunds universitet/Skåne universitetssjukhus medverkar Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi, och Leif Bjermer, lungläkare och professor.
För mer information/intervju, kontakta:
Margareta Emtner, professor emerita vid Uppsala universitet och tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset, tel: 0737 - 59 44 81, e-post: margareta.emtner@medsci.uu.se
FAKTA: KOL-studien ”Aktivering av lungans självläkningsförmåga med hjälp av fysisk träning hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom”
- Beräknas starta efter årsskiftet och pågå under tre år.
- Finansieras med anslag från Hjärt-Lungfonden och genomförs av forskare (fysioterapeuter och läkare) i Uppsala och Lund.
- Inkluderar patienter med mild till svår KOL, dock ej de med mycket svår KOL. Urvalet bestäms av lungfunktionsvärdet. Deltagarna ska vara rökfria sedan minst ett år tillbaka och inte bedriva regelbunden fysisk träning.
- Patienterna ska träna under 12 veckor med stöd av fysioterapeut och testas före och efter träningsperioden.
- Målet är att påvisa mekanismer och faktorer i lungorna som stärker motståndskraften gentemot biologisk stress och som även stimulerar till läkning av vävnaden. På sikt kan ny kunskap bidra till utveckling av nya, mer individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar.
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum