Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

När 654 miljoner av de utlovade medlen till regionens sjukhus istället fördelas till privat vård, står det klart att Sahlgrenska Universitetssjukhuset riskerar att drabbas hårt. – För oss innebär det 376 miljoner mindre, vilket nu hotar att sätta stopp för de positiva framsteg Sahlgrenska har uppnått, säger Cecilia Dalman Eek (S), ordförande i styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sömnen är vår bästa vän men för många en bristvara. När nattsömnen fungerar är återhämtningen på topp och vårt mående är orubbligt gott. Sömnbrist kan däremot leda till depression, viktökning och sjukdom. Sömn – hälsans hörnpelare hjälper dig att bryta ett trött livsmönster och lär dig bädda för en god sömnrutin.

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Region Uppsala överklagar IVO:s beslut om att Akademiska sjukhuset måste ha minst 612 tillgängliga vårdplatser senast den 15 september. Ärendet blir nu en fråga för Förvaltningsrätten.

Sällsynta diagnoser är ovanliga sjukdomstillstånd som ofta kräver komplex, högspecialiserad sjukvård. Internationellt samarbete är viktigt för att samla en större erfarenhet och utveckla omhändertagande av ovanligt förekommande sjukdomar. EU har därför inrättat 24 europeiska referensnätverk (ERN) för sällsynta diagnoser. Experter från Akademiska sjukhuset medverkar i sex av dessa.

Hur upplever patienter med epilepsi sina anfall? Det utforskas just nu i en enkätstudie på Akademiska sjukhuset. Ett sidospår i studien involverar en sällsynt form av anfall som medför extatiska, ibland andliga upplevelser. En fråga som intresserar forskarna är var hjärnskadan är lokaliserad hos dessa patienter. Detta kan direkt kan kopplas till utforskandet av den biologiska bakgrunden till människans andlighet: ett ”fönster” mot så kallad neuroteologi.

En ny utbildning om digital verksamhetsutveckling i vården lanseras nu. Där har Socialstyrelsen och eHälsomyndigheten bland annat tagit fram ett batteri med klargörande frågor och svar som rör journalföring och dokumentation – ett digitalt pedagogiskt stöd.

Under två veckors tid har för första gången fullskaliga simuleringar av en komplett ICT-stödd akut prehospital strokevårdkedja genomförts i projektet PrehospIT-Stroke. Team från olika ambulansorganisationer har fått testa att använda ICT-stöd under hela förloppet och alla moment har registrerats. Projektet vill på ett helt nytt sätt påvisa nyttan med samverkande ICT-lösningar, men försöken ger också en möjlighet att studera påverkan på arbetsprocesser samt samspelet med patienten och andra aktörer i vårdkedjan. Resultaten kommer att göras tillgängliga för hela branschen.

Projektet PrehospIT som skapar förutsättningar för bättre IT inom ambulanssjukvården har genomfört vad som kan vara världens första Connectathon inom Prehospital eHälsa. I denna kopplade projektets medverkande företag, SAAB, Ortivus, Cerner och InterSystems samman sina produkter och utbytte information med varandra utgående från den rekommendation som utarbetats i PrehospIT. Nu när det visats att systemen kan samverka som avsett kommer nästa projektsteg – att demonstrera att det också innebär ökad patientnytta. Det görs i nästa projektsteg.

Återkommande blödningar från näsan och mag-tarmkanalen är de vanligaste symtomen vid den ovanliga och ärftliga sjukdomen Osler. Nyligen bildades en patientförening som har sitt första nationella möte på Akademiska sjukhuset den 17 juni. Här finns landets enda Oslercentrum där ett multidisciplinärt team tar ett helhetsgrepp om patienterna.

En patient som insjuknat i lassafeber vårdas just nu på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hålls isolerad enligt de rutiner som finns på sjukhuset. Personen insjuknade efter en resa i Västafrika där lassafeber förekommer. Det är första gången som ett importfall av lassafeber har diagnostiserats i Sverige. - Patienten är på bättringsvägen men eftersom det rör sig om en form av blödarfeber kommer patienten att flyttas till högisoleringsenheten i Linköping enligt de nationella riktlinjer som finns, säger Anne Haglund Olmarker, chefläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Lassafeber smittar mycket sällan mellan människor men kan smitta via direktkontakt med blod eller andra kroppsvätskor. Det smittar inte via vanliga sociala kontakter. Personer som bär på lassaviruset smittar först när symtom uppkommit. - I det här fallet ser vi en mycket liten risk för smittspridning till allmänheten och de som har haft nära kontakt med patienten kommer att kontaktas för smittspårning, säger Peter

Svårighet att bedöma arbetsförmåga, att dra gränsen mot icke-medicinska problem och att lösa konflikter med patienter kring sjukskrivning är några av de utmaningar som läkare möter när de ska ta ställning till sjukskrivning av patienter. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

För drygt ett år sedan tvingades handkirurgen på Akademiska sjukhuset remittera patienter till andra landsting. Nu klarar mottagningen vårdgarantins gräns på tre månader både för nybesök och operationer. Man kan till och med ta emot patienter från Falun och Stockholm där man har kö till viss specialistsjukvård. Det framgångsrika leanarbetet har nominerats av landstinget i Uppsala län till SKL:s seminarium ”Hållbar tillgänglighet” den 6 maj. – Det känns oerhört smickrande att ha nominerats. Vi hoppas kunna inspirera andra som brottas med väntetider. Och vi kan visa att det går utan ökade resurser. Hos oss har personalstyrkan faktiskt minskat, säger avdelningschef Ingrid Andersson. Förändringsarbetet startade hösten 2007, då väntelistorna var mycket långa och personalen kände att det krävdes radikala åtgärder för bättre tillgänglighet. Exempel på förändringar är att patienterna själva ringer och bokar återbesök, vilket lett till färre ombokningar, och att fler återbesök sker hos sjuksköt

Landstinget i Uppsala län och Akademiska sjukhuset lever upp till kriterierna för kömiljarden, den extra satsning regeringen gjort under 2009 för att minska väntetiderna i vården. För att få del av pengarna måste minst 80 procent av patienterna få läkarbesök inom tre månader och/eller erbjudas behandling eller operation inom tre månader. Av Socialdepartementets sammanställning, som blev offentlig fredagen den 18 december, framgår att landstinget får 35 miljoner kronor i extra statsbidrag för 2009. – Tack vare fantastiska insatser av personalen för att kapa köerna, där många arbetat extra på kvällar och helger, får nu mer än åtta av tio patienter träffa en läkare inom tre månader. När det gäller operationstider ligger vi ännu bättre till. Mer än nio av tio patienter erbjuds operation inom 30 dagar, säger biträdande sjukhusdirektör Björn Ragnarsson. Bättre kontroll av väntelistorna, att de hålls uppdaterade, är enligt Björn Ragnarsson en viktig förklaring till de goda resultaten. En anna

I januari 2009 sökte en gravt demenssjuk man vård på akutmottagningen. Mannen hade slem i luftvägarna och rosslig andning. Han hade svårt att kommunicera med sjukvårdsteamet och motsatte sig undersökning av munhåla och svalg. Efter röntgenundersökning och ett par veckors antibiotikabehandling mot förmodad lunginflammation skrevs mannen ut. Då besvären senare kom tillbaka gjordes en ny röntgenundersökning som visade att mannen hade svalt en tandprotes. Denna togs bort på öron-, näs- och halskliniken. Efterkontrollen visar att delar av protesen redan syntes vid första röntgenundersökningen och då borde ha varit synlig vid undersökning av munhåla och svalg. Enligt Lex Maria är vårdgivare skyldiga att anmäla händelser där patienter utsatts för skada eller risk för skada som följd av den vård han/hon fått. Syftet är att säkra kvaliteten i hälso- och sjukvården. Akademiska sjukhuset har Lex Maria-anmält fallet eftersom man vill utreda om brister i vårdrutinerna kan ha bidragit till det inträ

Ny teknik gör det möjligt att upptäcka syrebrist efter bukoperationSyrebrist i tarmen, som kan uppstå i samband med stora operationer, går att upptäcka med mikrodialys av bukvätskan genom s.k. intraperitoneal mikrodialys (IPM) där en mikrodialyskateter placeras i bukhålan. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet visas för första gången att övervakning av patienter som genomgått levertransplantation eller tjocktarmsoperation kan göras med mikrodialystekniken.Syrebrist i en vävnad kan vara så allvarlig att organet skadas och organfunktionen slås ut. I tarmen kan detta ske vid chock i samband med blodförgiftning eller efter stora hjärtoperationer som sänker blodflödet till tarmen. Risken är extra stor vid lever- och tarmtransplantationer då man syr ihop kärlen som leder till organet. Syrebrist i ett organ måste upptäckas snabbt för att det skall vara möjligt att återställa blodflödet innan organet tagit skada.I läkare Johan Ungerstedts avhandling från Karolinska Institutet besk

Ny teknik gör det möjligt att upptäcka syrebrist efter bukoperationSyrebrist i tarmen, som kan uppstå i samband med stora operationer, går att upptäcka med mikrodialys av bukvätskan genom s.k. intraperitoneal mikrodialys (IPM) där en mikrodialyskateter placeras i bukhålan. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet visas för första gången att övervakning av patienter som genomgått levertransplantation eller tjocktarmsoperation kan göras med mikrodialystekniken.Syrebrist i en vävnad kan vara så allvarlig att organet skadas och organfunktionen slås ut. I tarmen kan detta ske vid chock i samband med blodförgiftning eller efter stora hjärtoperationer som sänker blodflödet till tarmen. Risken är extra stor vid lever- och tarmtransplantationer då man syr ihop kärlen som leder till organet. Syrebrist i ett organ måste upptäckas snabbt för att det skall vara möjligt att återställa blodflödet innan organet tagit skada.I läkare Johan Ungerstedts avhandling från Karolinska Institutet besk