Skralare sparbössa för barn till låginkomsttagare

–Att spara till barnen handlar om att skapa goda förutsättningar för de första kliven in i vuxenvärlden. Det är därför olyckligt att sparandet minskar och att så stora skillnader finns mellan hög- och låginkomsttagare. Det ligger i farans riktning att barnens livschanser segmenteras utifrån föräldrarnas ekonomi, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

* I bifogat underlag finns statistik över hur sparandet till barn ser ut, totalt och för olika inkomstgrupper. 

Länsförsäkringar har låtit Novus genomföra en undersökning ”om”, ”hur” och ”varför” man sparar till sina barn. I resultaten framgår att stora skillnader föreligger mellan hög- och låginkomsttagare.

Under det senaste året har många fått ökade kostnader av högre räntor, dyrare mat och stigande drivmedelspriser. Mot denna bakgrund kan det också noteras att sparandet till barnen fått stryka på foten, och det gäller särskilt bland låginkomsttagare, där hushållet har en månadslön mellan 25 000 och 42 000 kronor. Bland låginkomsttagare uppger 16 procent att de dragit ned på sparandet till barnen till följd av det rådande ekonomiska läget. Motsvarande siffra bland höginkomsttagarna är 5 procent.

Bland låginkomsttagare uppgår månadssparandet till barnen nu till 383 kronor. Det är betydligt lägre än motsvarande belopp för höginkomsttagare som sätter av 629 kronor i månaden. Givet att dessa månatliga sparbelopp består i 18 år, med en årlig avkastning på 6 procent, kan barn till låginkomsttagare få ut 149 000 kronor medan barn till höginkomsttagare får ihop ett sparkapital på 245 000 kronor.

Undersökningen visar att även andra skillnader finns mellan hög- och låginkomsttagare. Bland låginkomsttagare har barnen i dag ett sparkapital på 104 000 kronor i genomsnitt medan motsvarande belopp för höginkomsttagare är 193 000 kronor. En annan skillnad är att låginkomsttagare lånar av barnens sparpengar i större utsträckning jämfört med höginkomsttagare, samt att låginkomsttagare har ett mer sporadiskt sparande till barnen.

- Vid en första anblick kan en liten minskning i sparandet inte te sig så betydelsefull men på lång sikt kan det bli kännbart för ditt eller dina barn. Det kan exemplifieras med skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare, där en till synes liten skillnad i det månatliga sparandet växer sig till en enormt stor differens på lång sikt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

I undersökningen framgår också att det främsta syftet för att spara till sitt barn är att pengarna ska användas till bostad (51 procent) därefter körkort (34 procent) och studier (24 procent). Denna prioriteringsordning gäller för såväl låginkomsttagare som höginkomsttagare.

- Det är fullt rimligt att bostaden är det primära syftet till sparandet till barnen. Utifrån denna aspekt kan det noteras att barn till låginkomsttagare har längre startsträcka till dess att de kan ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

- I Norge har man ett skattegynnat bosparande som är värt att kolla på i ett svenskt sammanhang eftersom det stimulerar sparandet och särskilt hjälper barn till låginkomsttagare med sämre ekonomiska förutsättningar. Den norska bosparmodellen ger unga människor ett skatteavdrag motsvarande en viss procent av det sparade beloppet, upp till en viss ålder och upp till ett maxbelopp samt förutsatt att beloppet användas för köp av bostad, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

För ytterligare information kontakta:
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Tel. 073 – 968 30 44
Presskontakt. Tel. 08-588 418 50.