Ny kartläggning: Håller de svenska börsbolagen måttet för framtidens krav?

Grant Thornton har detaljgranskat 156 börsbolag, vilket är ungefär en tredjedel av de noterade på Nasdaq Main Market. Gemensamt är att bolagen följer koden, men att det i många fall är svårt för intressenter att utläsa vad man faktiskt gör.  

- Börsbolagen är i mångt och mycket kvar i de finansiella nyckeltalen, det syns inte minst inom riskområdet. Här krävs ett breddat perspektiv, även om man följer lagkraven, kommer kunder och kandidater kräva helt annan transparens framåt, säger Johan Sarasalo, Director Advisory på Grant Thornton.  

Bör svenska börsbolag fokusera på andra nyckeltal? 
Endast hälften av de kartlagda bolagen (53 procent) skriver tydligt att de utför en årlig riskanalys som en del av riskprocessen. De mest rapporterade riskerna är kopplade till det finansiella, produkt och produktion samt utvecklingen på marknaden/i branschen. En utblick i Europa visar att de vanligaste riskerna i stället är kopplade till främst cybersäkerhet och humankapital.  

- Här bör svenska styrelser fundera på om fokus bör riktas om mot mer strategiska risker, där de reella förlusterna kan bli större. Riskanalysen bör också kopplas till affärs-/ verksamhetsmål, menar Johan Sarasalo.  

Oberoende valberedning viktig för ökad mångfald 
Förutom riskhanteringen finns det ett annat område som står ut: Jämställdheten. Av de 156 bolag som Grant Thornton kartlagt är det i genomsnitt 35 procent kvinnor i styrelsen och åtta procent kvinnor på ordförandeposten. 97 procent av bolagen har inrättat en valberedning, där en uppgift enligt koden är att eftersträva en jämn könsfördelning. Bland de bolag som uppger att de avviker från koden (25 procent) är det vanligast att man gör det på punkten 2.4 som handlar om just valberedningen.  

- Det är anmärkningsvärt att det finns börsbolag som helt saknar valberedning och de som inte uppfyller kraven på oberoende. Det är viktigt att börsbolagen har en oberoende valberedning som främjar en sund bolagsstyrning. Valberedningen ska också bidra till att eftersträva en jämn könsfördelning i sitt förslag till styrelse, enligt Johan Sarasalo. 

Dessutom är det stora variationer i arvode beroende på om du är man eller kvinna. En styrelseordförande som är kvinna får i genomsnitt 70 000 mindre i arvode på ett år jämfört med en man på samma post. Inom vissa branscher är skillnaden mycket större än så.  
 
Om styrelsen har en bit kvar till mångfald och jämställdhet, tycks vägen vara ännu längre för ledningsgruppen. Här är andelen kvinnor 27 procent. 

- Ofta talar man om noterade bolag som förebilder för små och medelstora företag, varför den bild som nu träder fram inte är positiv. Jämställdhet i styrelse och ledning främjar mångfald, inkludering och inte minst bättre beslutsfattande genom att dra nytta av olika perspektiv, erfarenheter och kompetenser, säger Johan Sarasalo. 

Bara 3 av 4 har mångfaldspolicy – trots att det är upplysningskrav  
Trots att det är ett upplysningskrav i bolagsstyrningsrapporten uppger endast 77 procent att de har en mångfaldspolicy. Många av dessa beskrev inte hur de faktiskt arbetar med mångfald i sin årsredovisning, utan de citerade koden. Bolag som rapporterar att de har en mångfaldspolicy har även en högre andel kvinnor i styrelsen jämfört med bolag som ej rapporterar att de har en mångfaldspolicy.  

- Att arbeta strukturerat med jämställdhet och mångfald är en hygienfråga för noterade bolag av den här storleken. Det är tydligt att bolag som har mål och mätetal också tenderar att göra förflyttningar, säger Johan Sarasalo.  

Ta del av kartläggningen i sin helhet under Dokument nedan

Om undersökningen 
Grant Thornton har kartlagt 156 börsbolag noterade på Nasdaq Stockholm. Dessa är slumpvis utvalda och motsvarar cirka en tredjedel av de totalt 407 listade. Bolagsstyrning i denna rapport utgörs av studier av Nasdaq Main Market som är den marknadsplats med mest strikta krav gällande utformning och presentation av bolagsstyrning i offentlig rapportering, genom exempelvis bolagsstyrningsrapporten. Den svenska modellen för bolagsstyrning bygger på självreglering i kombination med svensk lagstiftning. För att synliggöra hur bolagsstyrningen i svenska bolag fungerar, har börsbolag som krav att publicera en årlig bolagsstyrningsrapport i enlighet med Årsredovisningslagen. Syftet med denna studie är att utvärdera god bolagsstyrning och identifiera insikter i bolagsstyrningsrapportering. Denna kartläggning utgör därför inte en regelefterlevnadsredovisning.