Önskan om andligt perspektiv på skogen – skogsutredningen lämnar delrapport

Frågan om Svenska kyrkans skogsbruk har debatterats livligt de senaste åren. Kyrkomötet beslöt i november 2021 att en översyn ska göras av det regelverk som styr förvaltningen av kyrkans så kallade prästlönetillgångar. Idag redovisas en första delrapport från detta arbete.

– Det behövs en fortsatt öppen dialog och konkreta insatser för att komma vidare i kyrkans syn på förvaltarskapet och hur den ska komma till konkret uttryck i det skogsbruk kyrkan bedriver. Nuvarande reglering i kyrkoordningen tillkom i slutet av 1990-talet och mycket har förändrats sedan dess. Dagens förutsättningar, klimatförändringarna och hotet mot den biologiska mångfalden, ställer nya och förändrade hållbarhetskrav på Svenska kyrkans förvaltning. Detta kommer inte till uttryck i den nuvarande regleringen, säger Göran Enander, som leder utredningen.

Utredningen konstaterar bland annat att den pågående skogsdebatten också påverkar Svenska kyrkans skogsbruk och att kritik och misstro riktas mot kyrkans förvaltning.

– Det finns en stark önskan hos många inom Svenska kyrkan att kyrkan ska bidra med ett eget mer andligt och existentiellt narrativ i skogsfrågorna och att det ska komma till uttryck i konkret handling. Egendomsförvaltningarnas arbete styrs i huvudsak av nuvarande reglering i kyrkoordningen som främst betonar ekonomisk avkastning, fortsätter Göran Enander.

Under hösten 2023 har utredningen kartlagt hur arbetet sker ute i stiften och fört dialog med egendomsförvaltningarna, en rad andra inomkyrkliga aktörer såsom biskopsmötet, Samiska rådet i Svenska kyrkan, Svenska kyrkans Unga och Nätverket för hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan.

Utredningen preciserar även ett antal områden där förslag kommer att lämnas i slutrapporten, som ska lämnas till kyrkostyrelsen senast den 25 september 2024.

– Ambitionen är att förslagen skall medverka till att kyrkan blir ett föredöme i förvaltningen av sina skogstillgångar, säger Göran Enander.

Bakgrund skogsutredningen

I april 2023 fick Göran Enander, tidigare landshövding i Uppsala län, uppdraget att utreda hur kyrkoordningens skrivningar, kapitel 46, angående förvaltningen av prästlönetillgångarna ska utformas för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt. Utredningsuppdraget omfattar samtliga egendomslag som ingår i prästlönetillgångarna, men särskilt fokus i utredningen ligger på skogsbruket.

Utredningens fortsatta arbete utvidgas nu till en bredare dialog och arbetet kommer under 2024 att fokusera på följande:

• andlig och existentiell hållbarhet i relation till förvaltning av prästlönetillgångar och synen på förvaltarskapet
• EU-lagstiftningens betydelse för förvaltningen av prästlönetillgångar
• forskares syn på skogens betydelse för klimatet och den biologisk mångfalden – målkonflikter och möjligheter
• miljörörelsens syn på Svenska kyrkans förvaltning av prästlönetillgångar – målkonflikter och möjligheter
• kontinuitetsskogsbruk/hyggesfritt skogsbruk – utformning, erfarenheter och konsekvenser
• kyrkans skogsbruk och rennäringen – skogsbruksmetoder, klimatanpassning och samråd, samt
• den fortsatta inriktningen, styrningen och uppföljningen av Svenska kyrkans förvaltning av prästlönetillgångar och ekonomifrågor.

Prästlönetillgångarna är en egendomsmassa som kyrkan förvärvat genom historien, som består av jord, skog och fonder. Avkastningen från förvaltningen är en viktig inkomst för Svenska kyrkans verksamhet. Egendomen, som förvaltas av de 13 stiften, omfattar totalt 469 000 hektar skogsmark, 46 000 hektar jordbruksmark och ett fondkapital på 4 miljarder kronor (2022).

Presskontakt

Kontakt: Göran Enander, utredare, tel. 070-229 38 48