LRF tar regelkrånglet till regeringen och riksdag

Det finns både skillnader och likheter när det gäller situationen för lantbrukare i Sverige jämfört med övriga EU. I många EU-länder finns ett tryck från politiken att minska produktionen för att minska klimatpåverkan. I Sverige är alla partier i riksdagen överens om att öka produktionen. Det signalsystemet till Sveriges lantbrukare är viktigt. 

”Vi är bönder, inte byråkrater. Politiken har i decennier signalerat att de ska åtgärda regelkrånglet inom lantbruket. Nu är det dags att förslagen lämnar skrivbordet och blir verklighet på åkern, i ladugården och skogen”. Säger Palle Borgström LRFs förbundsordförande.

Sverige har många liknande utmaningar som Europa; låg lönsamhet och fler regler som pressar oss. Samtidigt var 2023 ett svårt odlingsår. Både inom övriga EU och i Sverige är det viktigt att politiken lyssnar på bönderna och agerar. Regelförenklingar är avgörande för framtidstron. Det krävs konkreta förändringar som gör skillnad på gårdsnivå.

”Regelberget måste halveras. När Sverige nu är medlem i Nato är det centralt att inse och vi måste gå från att det är dokument som kommer stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Det är bönder som är villig att investera i framtiden som är nyckeln. En stärkt livsmedelsberedskap i framtiden kräver en halverad regelbörda”. Säger Palle Borgström LRFs förbundsordförande.

Vägen till en halverad regelbörda går genom: 

• Målstyrning (lita på att bönder kan uppfylla övergripande mål utan detaljregler)
  Lagkraven inom det svenska lantbruket har mer än fördubblats under de senaste 25 åren. Regelinflationen innebär att en svensk mjölkbonde kan omfattas av 650 olika regler sprungna från ett 15-tal olika myndigheter.
• Myndigheters tillämpning av regler, ett främjandeperspektiv. De ska hjälpa lantbrukaren att göra rätt i stället för att leta fel.
• Ta bort uppenbart onödiga och tillväxthämmande regler enligt redan gjorda listningar.
• En väg in till myndighetssverige.