SBAB Bank

Bostadsägarnas besked till Riksbanken: ”Sänk räntan i maj”

Dela

8 av 10 bostadsägare anser att Riksbanken bör sänka räntan redan i maj. Av dem anger dock endast 16 procent att de bör göra det för att räntekostnaderna blivit för höga. De främsta skälen anges i stället vara oro för fördjupad lågkonjunktur och att inflationsmålet har nåtts. Samtidigt som oron för höga räntekostnader verkar vara begränsad, uppger relativt många hushåll att de kommer att behöva använda sparmedel till räntebetalningarna i sommar. På frågan vad de skulle göra vid en räntesänkning svarar de flesta att de skulle spara pengarna.

Om räntan sänks och man får lägre räntekostnader uppger cirka 70 procent att de skulle spara de pengarna. Ytterligare 16 procent skulle använda dem för att amortera. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion.
Om räntan sänks och man får lägre räntekostnader uppger cirka 70 procent att de skulle spara de pengarna. Ytterligare 16 procent skulle använda dem för att amortera. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion.

Åtta av tio anser att styrräntan bör sänkas i maj - men inte främst av det skäl man kan tro

SBAB har i sin halvårsvis återkommande undersökning Boägartempen låtit fråga 1 000 personer som äger sitt boende, om hur de ser på sin ekonomi och vad de tror om räntan framöver. Av den senaste undersökningen framgår att 8 av 10 bostadsägare tycker att Riksbanken borde sänka styrräntan i samband med sitt möte i början av maj. Bland de som svarat att räntan borde sänkas i maj uppger nästan 4 av 10 att den borde sänkas för att de är rädda för att lågkonjunkturen annars fördjupas med stigande arbetslöshet som följd. En lika stor andel uppger att Riksbanken borde sänka räntan för att de tror att vi har nått, eller snart når, inflationsmålet. Endast 16 procent tycker att Riksbanken främst borde sänka räntan för att räntekostnaderna är höga.

– Bostadsägarnas besked är tydligt: Riksbanken bör sänka räntan i maj. Skälet anges dock inte vara det som man kanske lite fördomsfullt skulle kunna tro, nämligen att man vill se lägre räntekostnader för egen del utan för att de tror att det vore bäst för svensk ekonomi i stort, eller mer precist för att motverka ökad arbetslöshet och för låg inflation, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

2 av 10 bostadsägare tycker samtidigt inte att räntan borde sänkas i maj. De främsta skälen är att man är rädd att det skulle bidra till ökad inflation, vilket 36 procent svarar, samt att man är rädd att det skulle leda till en svagare krona, vilket 31 procent uppger. En fjärdedel av dem som inte tycker att styrräntan borde sänkas i maj gör det för att de tror att det skulle leda till ökad skuldsättning bland hushållen.  

Skillnad på vad man tycker att Riksbanken ska göra och vad man faktiskt tror att den gör

På frågan vad man tror att Riksbanken faktiskt kommer att göra, tror 9 av 10 bostadsägare att styrräntan kommer att sänkas i år. 4 av 10 tror att Riksbanken kommer att sänka i samband med mötet i maj. Ytterligare 3 av 10 tror att det kommer att ske i juni. Den återstående delen tror att det kommer att ske i augusti eller senare i höst (se diagram 1).

– Det är stor skillnad mellan vad man tycker att Riksbanken borde göra och vad man tror att de kommer att göra. 8 av 10 tycker att räntan borde sänkas i maj men bara hälften så många tror att det kommer att ske då. Samtidigt är det fortfarande fler som tror på en första räntesänkning redan i maj än som tror att det dröjer till juni. Sammantaget är det tydligt att en övervägande majoritet ändå förväntar sig en räntesänkning lagom till semestern, säger Linda Hasselvik.

En stor majoritet skulle spara pengarna som frigörs vid en räntesänkning

Om räntan sänks och man får lägre räntekostnader uppger cirka 70 procent att de skulle spara de pengarna. Ytterligare 16 procent skulle använda dem för att amortera. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion.

– Bostadsägarna tycks ha dragit lärdom av de senaste åren som för många varit väldigt tuffa rent ekonomiskt. Om räntekostnaderna nu minskar så är det sparande och amortering som står i fokus, inte ökad konsumtion. Det har i debatten argumenterats för att en sänkt ränta, eller stora förväntningar om sänkt ränta, skulle leda till ökad konsumtion. Den hypotesen ger vår undersökning inget starkt stöd för, säger Linda Hasselvik.

Många behöver ta av sparpengar för att betala ränteutgifterna i sommar

Det är fler bostadsägare som upplever att deras ekonomi är sämre idag jämfört med för sex månader sedan, än vad som upplever att deras ekonomi blivit bättre under samma period. En fjärdedel av bostadsägarna är oroliga över att de inte kommer att klara sina månatliga utgifter. En ungefär lika stor andel uppger också att de kommer eller kanske kommer att behöva använda sina sparpengar för att kunna betala boräntorna i sommar. Andelen som oroas över sin ekonomi och som svarar att de kommer eller kanske kommer att behöva ta av sparpengarna för att betala räntorna i sommar är påtagligt större hos kvinnor än män, men även hos åldersgruppen 18–34 år jämfört med bland de som är äldre.

– Trots att en övervägande majoritet tror på sänkt styrränta före semestern tror 1 av 4 att de kommer eller kanske kommer att behöva ta av sparpengarna för att betala räntorna i sommar. Det tyder på att utgångspunkten idag rent ekonomiskt är så pass tuff för många att en mindre sänkning inte är tillräckligt för att minska oron här och nu. Det tyder också på realistiska förväntningar och att man är införstådd med att en räntesänkning på till exempel 25 punkter inte kommer att ge vare sig en direkt eller en markant skillnad i plånboken. Man måste också komma ihåg att det inte bara är den stora ränteuppgången som påverkat hushållens ekonomi negativt, utan också att en lång tid av hög inflation har urholkat hushållens reala disponibla inkomster och köpkraft, säger Linda Hasselvik.

 

null

Om undersökningen:

Enkätundersökningen Boägartempen genomförs två gånger om året av Verian, f.d.Kantar på uppdrag av SBAB. Den senaste undersökningen genomfördes den 19–22 april 2024. Drygt 1 000 individer som äger sitt boende deltog.

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 634 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 mars 2024). Antal medarbetare (FTE) är 957. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Sansade boprisförväntningar bland bostadsägare11.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadsägarnas optimism om bostadspriserna fortsätter att öka. Man får går tillbaka till hösten 2021 för att hitta en lika stor optimism. 63 procent tror på stigande priser på ett års sikt jämfört med 3 procent som tror på sjunkande. Främsta skälet till prisuppgång anges vara sjunkande räntor. Samtidigt är förväntningarna sansade. Av de 63 procent som tror på stigande bostadspriser tror 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent på ett års sikt. Bostadsägarna är som grupp mer optimistiska jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna skulle stiga tror 72 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1000 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets andra kvartal.

Temperaturen fortsätter att stiga på bostadsmarknaden – men kyligt för årstiden7.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen för maj visar att temperaturen fortsatte att stiga på bostadsmarknaden. Sedan årsskiftet är kortare försäljningstider för både hus och lägenheter den faktor som har bidragit mest till upptiningen – så även under maj tillsammans med fler budgivare på framför allt lägenhetssidan. Det är dock en bit kvar till ett normalt läge på bostadsmarknaden. Något uppsving är inte heller att vänta under juni och juli – tvärtom.

Stora löneskillnader gör det svårare för unga kvinnor att komma in på bostadsmarknaden4.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Unga kvinnor tjänar drygt 5000 kronor mindre i månaden, jämfört med män i motsvarande ålder. Det bidrar till sämre möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Enligt SBAB:s undersökning kan en 27-årig man köpa en etta i 19 av Sveriges 25 största kommuner. En kvinna i samma ålder har endast råd att köpa motsvarande lägenhet i 6 kommuner. Lättast är det att köpa en etta i Västerås, Jönköping, Norrköping, Borås, Sundsvall och Karlstad. Svårast är det i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå, Lund och Nacka - där kan vare sig en man eller kvinna med medianinkomst köpa en etta.

Skakig prisuppgång på bostäder i maj2.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadspriserna steg med 0,4 procent i maj i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit fem månader i rad och med sammanlagt 5,9 procent sedan årsskiftet. Lägenhetspriserna steg med 0,5 procent och villapriserna med 0,4 procent. Prisuppgången senaste månaden får dock betraktas som lite skakig. I tre av sex regioner föll lägenhetspriserna och i två regioner även villapriserna. Priserna steg för Sverige som helhet med 0,2 procent rensat för säsong och andra tillfälliga effekter – lägenhetspriserna med 0,6 procent och villapriserna med 0 procent. Villapriserna steg mindre än vad som är normalt för maj månad och lägenhetspriserna något mer. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för maj.

Riksbanken vilar på hanen över sommaren31.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det mesta talar för att inflationsspöket är fullt ut besegrat och att Riksbanken kan sänka styrräntan mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man har aviserat. De utbudsfaktorer som bidrog till att dra upp inflationen i både Sverige och Europa har normaliserats. Även om ECB väntas sänka sin styrränta i juni och kronan har stärkts på sistone, är det troligt att Riksbanken vilar på hanen med nästa sänkning till efter semestrarna. Riksbanken kan samtidigt inte bara beakta de risker som medför att inflationen kan bli högre än väntat utan även de som kan bidra till en inflation under målet. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka ner mot 3,3 procent till hösten 2025. I valet mellan att binda räntan på 1–5 år eller välja rörlig ränta som binds om vart tredje månad under respektive annan bindningstid är rörlig ränta det billigaste alternativet givet prognosen. Bara vid ett tillfälle tidigare – i maj 2009 – har andelen bolånetagare som väljer rörlig ränta varit högre än nu.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye