Effekterna av resursbristen inom den avancerade sjukvården i hemmet i Region Stockholm

Samtidigt som det i dag finns ett väl fungerande samarbete och dialog mellan förvaltningen och vårdgivarna som bedriver vården, hotas denna vårdform av nedmontering då ansvariga politiker ej prioriterat ASIH som vårdform, trots uppenbara behov hos patienterna.

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) ges i Region Stockholm till en grupp mycket sjuka patienter med behov av specialistsjukvård. ASIH erbjuds i stor utsträckning till cancersjuka patienter, men också till patienter med hematologiska sjukdomar och multisjuka personer med exempelvis hjärtsvikt, njursvikt eller KOL. Det är också patienter med behov av komplicerad smärtbehandling, avancerad apparatur, men också de med komplicerad social situation, till exempel unga cancerpatienter med småbarn, eller ungdomar.

Samtidigt har det tillkommit nya patientgrupper i ASIH som tidigare vårdades på akutsjukhusen. Exempelvis patienter med hematologiska sjukdomar. Det har inneburit stora förbättringar för dessa patienter. Men dessa utökade patientgrupper har också medfört stora utmaningar för ASIH eftersom de kräver en betydligt intensivare uppföljning och helt andra läkemedelskostnader.

De flesta onkologiska behandlingar är idag på mellan 3–6 månader och inte sällan längre. Det gör att regeln om maximalt 120 dagar medelvårdtid gör det svårare att bedriva en god vård med kontinuitet och det sänder fel signaler när vårdgivare tvingas betala tillbaka ersättning för vård som har givits till denna patientgrupp.

Ersättningsfrågorna, som lägger den ekonomiska grunden för såväl den regiondrivna som privat drivna vården påverkar inte bara vårdgivarna utan riskerar också att få effekter på likvärdigheten för patienter i vården. Ersättningarna inom ASIH är kraftigt underfinansierade och tar idag ingen hänsyn till medicinskt behov eller vårdtyngd vilket gör att ASIH går på knäna i Region Stockholm.

Under 2023 tillfördes regionens sjukhus ytterligare 5 miljarder kronor extra. Trots sjukhusens resursförstärkning ökade sjukvårdsproduktionen inte alls i den takten på sjukhusen, snarare ökade kostnad per givet vårdtillfälle under 2023.

Denna typ av resursförstärkning uteblev i stort sett helt för den specialiserade sjukvården utanför sjukhusen, även om denna sjukvård stod för cirka 40% av all producerad sjukvård. Det innebär att under det senaste året har förutsättningarna för ASIH försvårats ytterligare. Att ersättningen i vårdvalet inte täcker verksamhetens kostnader beror på att de inte alls, eller i otillräcklig utsträckning, räknats upp i motsvarande mån till övriga kostnadsökningar i samhället.

Det får till följd att ASIH, i både regional och privat regi, realt sett får allt mindre resurser till en viktig och omfattande verksamhet. Vårdvalets premisser behöver anpassas för att premiera långsiktiga och seriösa vårdgivare som väljer att investera i regionens hälso- och sjukvård trots uppenbara ekonomiska risker. Vi har verkat under ett avtal som saknar indexering vilket i praktiken innebär att vi sedan 2013 har tagit hela inflationskostnaden för regionen.

I omställningen till nära vård ser vi att ASIH kan bidra att i högre utsträckning vara en koppling mellan akutsjukhusen och primärvård vilket gynnar både samverkan och patientsäkerheten samt minskar behov av slutenvård, vilket vi såg under pandemin.

Oavsett orsak blir slutsatsen att regionen inte ger den ersättning för vad ASIH egentligen kostar och ytterst är det patienterna som drabbas genom försämrade förutsättningar för ett gott omhändertagande och växande köer i alla led. Effekten av denna situation är att sjukvården i regionen blir oerhört sårbar.

För att sjukvården – oavsett regi – ska kunna fortsätta leverera en tillgänglig, kvalitativ och patientsäker ASIH till Region Stockholms medborgare är vi i stort behov av att regionen agerar:

1. Återställ ersättningen för ASIH
Ersättningen för ASIH har varit i det närmaste oförändrad trots stigande kostnader. Vi anser att det är absolut nödvändigt att återställa ersättningen, åtminstone till vad den var när vårdvalet startade 2013, till 1 215 kronor.

2. Avskaffa 120-dagars regeln
Regelbundenheten av exempelvis onkologiska behandlingar gör att 120-dagars regeln för medelvårdtid gör det svårare att bedriva en god vård med kontinuitet. Vi föreslår att regeln tas bort för att säkerställa kontinuitet och kvalitet i vården.

3. Ersätt läkemedelskostnaderna
Läkemedelskostnaden har ökat inom ASIH mot bakgrund av det komplexa medicinska behovet. Om inte regionen står för kostnaden för läkemedel bör vårdgivaren ersättas i vårdvalet när patient behandlas med läkemedel som administreras inom ASIH.