Öka kapaciteten eller minska efterfrågan – hur kan bilddiagnostiken effektiviseras?

Förra året utreddes 154 000 personer för misstänkt cancer enligt standardiserade vårdförlopp (SVF). Nästan alla genomgår någon typ av bildundersökning. Är det den som gör att utredningarna ofta tar längre tid än de uppsatta målen, och vad kan vi i så fall göra åt det? Det har Regionala cancercentrum undersökt i en nationell genomlysning av bild-och funktionsmedicin.

- För att ge en heltäckande bild av bilddiagnostiken i Sverige saknas det tyvärr nationell data. Men den data som vi har samlat in för den här rapporten ger inte stöd för att bild- och funktionsmedicin är den stora flaskhalsen, även om den kan vara det i vissa regioner och för vissa diagnoser, säger Helena Brändström, biträdande nationell cancersamordnare och sammankallande för den styrgrupp som har lett genomlysningen.

”Effektivisering av bilddiagnostiken kan inte enbart fokusera på SVF”

Genomlysningen visar att SVF-utredningar är en liten del av det totala remissflödet till DT (datortomografi), mellan 5 och 10 procent. Akuta undersökningar utgör cirka 60 procent, en ökning från cirka 40 procent på bara några år. Av de cancerrelaterade remisserna är runt en tredjedel kontrollundersökningar efter avslutad behandling.

Anders Wennerberg är verksamhetschef för den radiologiska kliniken på Nyköpings lasarett i Region Sörmland, och har lett styrgruppen tillsammans med Helena Brändström. Han konstaterar att arbetet med att effektivisera processerna därför inte kan fokusera enbart på SVF-remisser utan behöver se till helheten. Han lyfter att cirka 90 procent av alla vårdflöden passerar bild- och funktionsmedicin någon gång under processen.

- Bild- och funktionsmedicin har ett komplext flöde. Vi får remisser från många kliniska specialiteter och ingår i många olika vårdflöden. Det är inte heller bara en process utan flera samverkande processer. Vi tar emot, registrerar och prioriterar remisserna medicinskt, bokar in patienter, genomför undersökningar, granskar och analyserar bilder, skriver medicinska svar, genomför ronder och presenterar medicinska slutsatser på multidisciplinära konferenser. Det finns utrymme för att utvärdera den medicinska nyttan med alla undersökningar och arbeta mer datadrivet i alla delar av flödet, särskilt med hjälp av all den tekniska utveckling som sker kontinuerligt, säger Anders Wennerberg.

Samverkan kan öka kapaciteten inom bilddiagnostiken

Rapporten visar att det finns flera sätt att utnyttja de befintliga resurserna på ett mer effektivt sätt, till exempel genom att gemensamt hantera inflödet av remisser och dela på subspecialiserad kompetens. Anders Wennerberg ser stora möjligheter att arbeta mer datadrivet på nationell nivå, om data kunde finnas tillgänglig.

- Vi skulle till exempel kunna analysera den faktiska patientnyttan av de olika stegen i processerna, se var det behövs fler medarbetare med viss kompetens och göra prioriteringar tillsammans, säger Anders Wennerberg.

Anders Wennerberg framhåller också att regionala och sjukvårdsregionala samarbets- eller samordningsavtal skulle underlätta effektiviseringen av bildgranskningen.

- Vi skulle kunna utveckla arbetssätt för att omfördela bilder i kö mellan radiologer i regionen eller sjukvårdsregionen. Det förutsätter att vi etablerar gemensamma granskningsrutiner och gemensamma undersökningskoder. Det förutsätter också att vi kan arbeta med bilddelning i stället för bildöverföring, och att granskare i tjänst kan kommunicera genom digitala kanaler utan tekniska och juridiska hinder, säger Anders Wennerberg.

Helena Brändström bekräftar att rapporten visar på både juridiska och tekniska utmaningar, och att det finns förslag på en väg framåt.

- På nationell nivå kan vi kartlägga i exakt vilka situationer som den juridiska tolkningen innebär ett problem och hur vi skulle kunna underlätta nationell datadelning, säger Helena Brändström.

Efterfrågan på bilddiagnostik kommer att fortsätta öka

Rapporten visar att antalet DT-undersökningar ökar varje år, både det totala antalet och antalet per invånare. Störst är ökningen bland äldre, samtidigt som de äldre blir allt fler. En förklaring till ökningen inom cancerområdet är att fler överlever sin cancer och sedan följs med DT-kontroller under flera år.

- Allt fler överlever sin cancer eller övergår i en kronisk fas. På1970-talet levde 30 procent tio år efter diagnos, i dag är det 70 procent. De patienterna följs upp regelbundet med bilddiagnostik, men vi saknar ofta evidens för vad som är lämpliga intervall. Det skulle göra stor skillnad för vården om vi kunde hitta sätt att glesa ut intervallen på ett säkert sätt, säger Helena Brändström.

Helena Brändström framhåller att tillgången till bilddiagnostik är en fråga som berör hela hälso- och sjukvården och inte bara cancerområdet.

- Vi behöver ha kapacitet och processer för att göra de undersökningar som är medicinskt motiverade. Samtidigt behöver vi evidens för att inte göra de undersökningar som saknar patientnytta. Vi behöver vara i båda frågorna samtidigt, och rapporten ger flera förslag som vi kan ta tag i direkt, avslutar Helena Brändström.

Fakta

• Genomlysningen bygger på en genomgång av data ur Socialstyrelsens patientregister och medarbetarstatistik, SKR:s vätetidsdatabas, Strålsäkerhetsmyndighetens statistik över maskinparken samt en sammanställning av sex regioners totala antal DT- och MR-undersökningar mellan 2012 och 2022. Detta har kompletterats med enkätundersökningar och intervjuer.
• Genomlysningen genomfördes på uppdrag av RCC i samverkan och leddes av en styrgrupp bestående av Anders Wennerberg, verksamhetschef för den radiologiska kliniken på Nyköpings lasarett i Region Sörmland och Helena Brändström, biträdande nationell cancersamordnare.
• Parallellt har motsvarande genomlysning gjorts för patologin.
• Båda genomlysningarna sammanfattas i förslag till åtgärder på nationell, sjukvårdsregional, regional och lokal nivå.
• Under 2024 fördelar RCC 60 miljoner kronor till förbättringsprojekt inom bild- och funktionsmedicin, och lika mycket till förbättringsprojekt inom patologin. De projekt som regionerna har sökt och fått medel till går väl i linje med de områden som identifierats inom genomlysningarna.

Relaterade länkar

• Läs nyheten hos RCC
• Läs rapporten Genomlysning av bild- och funktionsmedicin
• Läs om de projekt inom bild- och funktionsmedicin som fått medel från RCC under 2024