Ny studie visar: cancerförebyggande kodex okänd för många svenskar
En nypublicerad vetenskaplig artikel baserad på en undersökning bland drygt 1 500 svenskar visar att enbart var 27:e person (3,7 procent) i åldrarna 18–84 år känner till den europeiska kodexen mot cancer, The European Code Against Cancer (WHO). Den lyfter tolv konkreta och evidensbaserade rekommendationer om vad varje individ kan göra för att minska risken för att drabbas av cancer. När respondenterna får ta del av innehållet i kodexen instämmer strax över hälften – sex av tio – i budskapen, och knappt tre av tio (27,4 procent) uppger att de motiveras att följa kodexen.

EU-kommissionen: 2025 ska 80 procent av alla i EU känna till kodexen
Syftet med kodexen, som funnits sedan 1987, är att vara ett verktyg för att öka kunskapen om de största påverkbara risk- och skyddsfaktorerna för cancer – som till exempel rökning, alkoholbruk, solvanor, inte delta i screening och att vara fysisk inaktiv. Fyra av tio cancerfall i Europa skulle kunna förebyggas om befolkningarna i EU i större utsträckning följde rekommendationerna i kodexen. Den fjärde och nuvarande versionen av kodexen har tagits fram av International Agency for Research on Cancer (IARC), och är baserad på den senaste tillgängliga vetenskapliga evidensen.
Den nya studien som finansierats av RCC och som ingår i EU:s Joint Action Prevent NCD har undersökt kännedom om kodexen och om budskapen är motiverande i den svenska befolkningen. I ett senare skede kommer även kännedom om påverkbara riskfaktorer, det vill säga innehållet i kodexen, att studeras inom ramen för RCC:s satsning.
–Under hösten 2025 planeras en femte version av kodexen att publiceras. En orsak till att så få känner till kodexen i Sverige – knappt fyra procent – skulle kunna ha att göra med att riskbudskapen och rekommendationerna inte inspirerar – knappt tre av tio motiveras av dem. En förhoppning är att IARC i den nya versionen har utvecklat tilltalet och eventuellt även gjort en anpassning efter kulturell kontext, samt att kodexen lyfter blicken från individperspektivet och kompletteras med rekommendationer på samhällsnivå, säger Cecilia Hultstrand, PhD och huvudförfattare till artikeln och medlem i den nationella arbetsgruppen för cancerprevention.
Behov av tydlighet kring spridningsansvar av kodexen
Cancer förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige. Samtidigt försämras på befolkningsnivå många av levnadsvanorna, och skillnaderna mellan olika grupper ökar. Grupper med kort utbildning och/eller låg inkomstnivå tenderar att vara mer utsatta för riskfaktorer. Denna studie visar också att kunskapen om kodexen var lägre hos män och de som bor i singelhushåll.
–Relativt få aktörer använder idag kodexen som underlag för cancerpreventionsarbete, och möjligtvis skulle fler behöva ta en mer aktiv roll för kunskapsspridningen bland befolkningen. Samtidigt behöver samhället i stort också ta ett större ansvar för interventioner som bidrar till reella och hållbara beteendeförändringar, säger Cecilia Hultstrand.
Nyckelord
Kontakter
Cecilia HultstrandRCC Norr
Tel:073-050 89 10cecilia.hultstrand@regionvasterbotten.seDokument
Länkar
Om oss
Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) är regionernas gemensamma kunskapsorganisation för cancervården. Vi tar fram nationella rekommendationer och stöttar införande och uppföljning på alla nivåer. Genom RCC kan du vara med och utveckla cancervården i hela Sverige.
Följ Regionala cancercentrum i samverkan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Regionala cancercentrum i samverkan
Ny utbildning förbättrar svarstider och diagnostisk kvalitet12.12.2025 08:26:16 CET | Nyheter
På sektionen för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik på Karolinska Universitetssjukhuset har man utvecklat en ny utbildning för histotekniker. I en första kursomgång har elva medarbetare fullföljt utbildningen. Satsningen, som fått projektstöd från regeringens nationella satsning på cancervården, har redan visat tydliga resultat.
Så ska radiologin bli mer flexibel och framtidssäker11.12.2025 09:00:00 CET | Nyheter
Radiologin är ett område under högt tryck. Nu satsar Region Stockholm på flera parallella initiativ för att möta det ökade vårdbehovet: ett gemensamt bild- och funktionssystem, standardiserade koder för radiologiska undersökningar och uppgiftsväxling som frigör tid för sjuksköterskor. Tillsammans ska dessa insatser stärka infrastrukturen, öka flexibiliteten och patientsäkerheten samt korta väntetiderna.
Lenas väg genom cancerresan – oron, frågorna och stödet10.12.2025 09:08:57 CET | Nyheter
2015 infördes de första standardiserade vårdförloppen i den svenska cancervården. Syftet var framför allt att minska onödig väntan och ovisshet för patienten, från det att misstanke om allvarlig sjukdom väckts. De standardiserade vårdförloppen mäts, utvecklas och följs upp med målet att effektivisera vårdprocessen, hitta förbättringsmöjligheter och underlätta för alla patienter i Sverige att få en trygg upplevelse i en orolig situation. I en artikelserie uppmärksammar vi vad som hänt under dessa 10 år – vad har standardiserade vårdförlopp kunnat bidra till i cancervården, vilka hinder och möjligheter ser vi och vad tycker patienter och vårdpersonal? Denna tredje och sista artikel i serien riktar blicken mot patientens behov och erfarenheter, och mot kontaktsjuksköterskans arbete.
Ny läkemedelsbilaga i uppdaterat vårdprogram för palliativ vård av barn8.12.2025 11:38:28 CET | Nyheter
Varje år får drygt 10 000 barn i Sverige palliativ vård. Det nationella vårdprogrammet för palliativ vård av barn lanserades 2021 och omfattar alla barn med livsbegränsande eller livshotande tillstånd. Nu har programmet uppdaterats med flera viktiga tillägg och förtydliganden.
Ny sökfunktion ska hjälpa primärvården hitta rätt cancervårdförlopp snabbare4.12.2025 12:00:30 CET | Nyheter
En ny sökfunktion i Regionala cancercentrums (RCC) Kunskapsbank gör det nu enklare för primärvårdens läkare att snabbt hitta rätt standardiserat vårdförlopp (SVF). Funktionen utgår från patientens symtom och är utvecklad för att spara tid, öka träffsäkerheten och underlätta det kliniska beslutsstödet. Idén föddes på en vårdcentral och har därefter utvecklats vidare av RCC.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum