En välgrundad misstanke startar vårdförloppet

Det har gått tio år sedan de standardiserade vårdförloppen, SVF, infördes i svensk cancervård. Under åren har de både hyllats och ifrågasatts – men mycket pekar på att vården har blivit mer jämlik och tillgänglig, och bättre anpassad till patientens behov tack vare ett mer strukturerat arbetssätt.

Tiden mellan det första besöket i primärvården och en fastställd diagnos är för många patienter den mest påfrestande. Ovissheten – om man är allvarligt sjuk, vad som väntar, och hur lång tid det ska ta – kan vara svår att hantera. När diagnosen väl är ställd och behandlingen påbörjas upplever många att situationen blir tydligare och enklare att hantera.

Detta var en av anledningarna till att man införde standardiserade vårdförlopp, SVF, i svensk cancersjukvård 2015. För syftet med SVF är både att korta ledtiderna till diagnos och att skapa en mer jämlik vård. Alla patienter ska utredas på samma sätt och inom samma tidsram, oavsett var i landet de bor. Allt för att slippa onödig väntan, oro och ovisshet.

När SVF infördes startade det med fem diagnoser där behovet av snabbare utredning ansågs vara som störst – akut leukemi, urinblåsecancer, prostatacancer, matstrups- och magsäckscancer samt huvud- och halscancer. Sedan dess har ytterligare 26 diagnoser fått egna standardiserade vårdförlopp och arbetssättet är numera väletablerat inom primärvården.

Snabbare till utredning

Alf Ohlson är läkare och specialist inom allmänmedicin på Förslövs vårdcentral. Under sina drygt 40 år som läkare på vårdcentraler i södra Sverige har han träffat många patienter där han har misstänkt cancer och remitterat dem vidare till specialist. För patienterna råder det ingen tvekan om att de standardiserade vårdförloppen har gjort stor skillnad, menar han.

– Tidigare kunde vissa patienter få vänta i flera veckor, kanske månader, innan de fick komma till en specialistklinik för utredning. Idag vet jag att när jag har flaggat en remiss med SVF så kommer min patient få komma på utredning hos en specialist betydligt snabbare, säger Alf Ohlson och tillägger:

– Det är en trygghet både för mig som läkare och för patienten. Det känns bra att kunna säga till patienten ‘nu går vi vidare direkt’ och att de slipper den långa, ovissa väntan.

VGM – ett bra stöd

Ett standardiserat vårdförlopp börjar alltid med att det finns en välgrundad misstanke, VGM, om cancer efter att patienten har sökt vård för sina symtom. Varje cancerdiagnos har sina symtombeskrivningar för välgrundad misstanke, det vill säga vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att primärvårdsläkaren ska remittera patienten till en specialist och vidare utredning. På samma sätt har varje diagnos sina egna tidsramar för vilka steg som ska tas och i vilken ordning.

– Som läkare med så många års erfarenhet som jag har så ligger det i professionen att veta när det är ett allvarligt patientfall, men jag måste ändå säga att dessa VGM-mallar är riktigt bra. De är ambitiösa och på rätt nivå, med uttömmande och bra slutsatser. Jag tänker att de är ett bra stöd när man vill dubbelkolla en misstanke om eventuell cancer, säger Alf Ohlson.

Tidigare upptäckt

Förutom den minskade ovissheten och de kortade ledtiderna har SVF även visat sig bidra till att vissa cancerdiagnoser upptäcks tidigare idag.

Urinblåsecancer är en av diagnoser där tiden från första symtom till diagnos och behandling är avgörande. Före 2015 var det inte ovanligt att patienter som sökte för blod i urinen blev feldiagnosticerade med urinvägsinfektion och i stället fick en antibiotikakur, ibland flera gånger. Men i och med införandet av SVF för cancer i urinblåsan, där blod i urinen är det symtom som ska leda till förtur och snabb utredning, har detta minskat rejält.

– Det är förstås ett allvarligt problem att många patienter tidigare blev felbehandlade i tron att de hade en urinvägsinfektion. Inte minst eftersom tiden är en så avgörande faktor för den här typen av cancer. Därför är det glädjande att vi nu kan se att tiden från välgrundad misstanke till första operation nästan har halverats, säger Fredrik Liedberg, överläkare och professor vid Institutionen för translationell medicin vid Skånes universitetssjukhus.

Färre avancerade tumörer

Han noterar också att statistiken i nationella blåscancerregistret visar att andelen patienter som diagnosticeras med avancerade tumörer är mindre i dag än för tio år sedan.

– Även om det inte var målet med SVF så kan vi se att vi i dag hittar tumörerna tidigare eftersom färre har avancerad tumör vid diagnos. Detta såg vi redan när vi initierade den så kallade ”Röda telefonen” i Region Skåne innan man införde SVF, säger Fredrik Liedberg och fortsätter:

– Röda telefonen var ett telefonnummer dit patienter med blod i urinen kunde ringa för att få ett snabbspår till en urologmottagning för vidare bedömning, utan lång väntan på remiss. Man kan kalla det en slags föregångare till det snabbspår som SVF innebär i dag.

SVF – en viktig reform

Det är inte bara urinblåsecancer som hittas tidigare numera. Andra tydliga exempel är lungcancer och prostatacancer som upptäcks betydligt tidigare i dag än för tio år sedan.

Allt är inte de standardiserade vårdförloppens förtjänst, även förbättrade undersökningsmetoder spelar in. Men den struktur som SVF har satt underlättar att cancer upptäcks i tid och därmed blir enklare att behandla, menar Ove Andrén, urolog, professor och medlem i RCC:s SVF-samordnargrupp.

– Förr var till exempel väntetiderna för utredning av prostatacancer extremt långa, men sedan 2015 pekar kurvan tydligt nedåt. Det är inte bara fantastiskt ur ett patientperspektiv, utan innebär också besparingar för vården eftersom tidig behandling tar färre resurser i anspråk.

Det har förekommit kritik mot SVF som hävdar att alltför många patienter remitteras vidare till en redan pressad sjukvård, eftersom 40 procent av de som utreds faktiskt inte har cancer. Men enligt Ove Andrén bygger den kritiken på ett feltänk.

– Eftersom remiss via SVF kräver en välgrundad misstanke, handlar det om patienter som ändå skulle ha behövt utredas. Då är det bättre att man gör det snabbt och enligt en fast rutin – det sparar både tid och resurser i specialistvården. Det är sällan effektivt att ha patienter i köer.

Bättre och mer effektiv vård

Enligt Ove Andrén har SVF dessutom gjort det möjligt att samla kunskap om vilka symtom som faktiskt leder till en cancerdiagnos. Denna statistik ger i sin tur bättre möjligheter att justera kriterierna för vilka som bör prioriteras i vårdkedjan.

– Före SVF levde vi i en stor ovisshet. I dag vet vi hur stor andel av patienter med vissa symtom som faktiskt har cancer, och kan därmed skruva på förloppen för att göra vården ännu bättre och mer effektiv, säger han och avslutar:

– Jag anser att SVF är en av de viktigaste reformerna som gjorts inom svensk cancervård. Samtidigt är vi medvetna om att förloppen inte är perfekta – det finns fortfarande hinder att lösa. Därför fortsätter vi att utveckla och förbättra dem, med målet att göra vården ännu mer träffsäker, jämlik och tillgänglig för alla patienter.

Text: Karin Cedronius