Nya bolåneregler: lättare att köpa bostad – men större ansvar för hushållen

Det lägre kontantinsatskravet hyvlar ner bostadströsklarna

Den 1 april 2026 införs nya bolåneregler. Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, samtidigt som det skärpta amorteringskravet tas bort. Länsförsäkringar har analyserat hur förändringarna påverkar svenskars möjlighet att köpa en bostad.

För en enrumslägenhet på 33 m2 i riket innebär förändringen en minskning av kontantinsatsen med knappt 90 000 kronor, medan skillnaden för större bostäder uppgår till närmare 230 000 kronor.

– Det lägre kontantinsatskravet gör att fler kan köpa sin första bostad utan att behöva ta blancolån, vilket är vanligt bland yngre. Det underlättar också för par att växla upp boendet när familjen utökas. Men se till att landa i rätt prisklass även om låneutrymmet ökar, och använd pengarna som inte går till kontantinsatsen till att bygga upp en buffert. Det rustar din privatekonomi för oväntade kostnader, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom. 

Det lägre kontantinsatskravet förverkligar bostadsdrömmen snabbare

Med det lägre kontantinsatskravet sänks också det nödvändiga månadssparandet inför ett framtida bostadsköp, oavsett om sparandet sker utan eller med avkastning.

För den som sparar till en enrumslägenhet om 18 år kan månadssparandet minska med drygt 800 kronor, till omkring 1 600 kronor, om sparandet sker utan avkastning. Med en antagen årsavkastning på 7 procent minskar sparbehovet med drygt 400 kronor per månad, till cirka 800 kronor.

– Det lägre kontantinsatskravet gör det lättare och snabbare att nå bostadsdrömmen, även för hushåll med begränsat sparutrymme. Samtidigt visar beräkningarna tydligt kraften i ränta-på-ränta-effekten, som över tid ger dig betydligt större summor än att ha pengarna i madrassen, säger Stefan Westerberg.

Det slopade skärpta amorteringskravet sänker inkomstkraven

För att analysera hur det slopade skärpta amorteringskravet påverkar möjligheten att köpa bostad har så kallade KALP-kalkyler (kvar-att-leva-på) genomförts för unga vuxna som vill köpa en enrumslägenhet. KALP-kalkylen används av banker för att bedöma om hushållets inkomster räcker till boendekostnader och övriga levnadskostnader.

När det skärpta amorteringskravet tas bort minskar bankernas krav på inkomst. För en person som vill köpa en enrumslägenhet i Stockholms län sjunker inkomstkravet med cirka 1 400 kronor i månaden.

Men om hushållet utnyttjar det högre bolånetaket fullt ut och bostadspriserna samtidigt stiger med 8 procent ökar skulden som bankerna tar höjd för. Då äts hela effekten av det slopade amorteringskravet upp, och inkomstkravet hamnar i praktiken på samma nivå som tidigare.

– Det slopade skärpta amorteringskravet sänker bankernas inkomstkrav och gör att fler kan få råd att köpa en bostad. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en lägre amorteringstakt innebär att skulderna minskar långsammare. För de hushåll som framöver får lägre amortering frigörs pengar i vardagsekonomin. De pengarna kan användas till sparande med hög långsiktig avkastning, säger Stefan Westerberg.

Begränsat utrymme för tilläggslån

Den tredje förändringen innebär att utrymmet att utöka befintliga bolån begränsas. För tilläggslån sänks den högsta tillåtna totala belåningsgraden från 85 till 80 procent av bostadens värde.

Samtidigt utvidgas den så kallade tröghetsregeln till att också omfatta tilläggslån. Det innebär att bostaden som huvudregel bara kan omvärderas vart femte år för att ändra amorteringstakten eller öka låneutrymmet genom tilläggslån.

För en bostad värd 3 miljoner kronor innebär det att det maximala utrymmet att låna minskar från 2,55 miljoner till 2,4 miljoner kronor – en minskning med 150 000 kronor.

– De nya reglerna innebär att utrymmet för tilläggslån begränsas. Det gör att det blir svårare att finansiera renoveringar med bolån, särskilt för hushåll med hög belåning, säger Stefan Westerberg.

Se bilaga för att ta del av analyser och beräkningar.

För ytterligare information kontakta:

Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.
Tel: 073–968 30 44. Mail: stefan.westerberg@lansforsakringar.se

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se

Länk till Länsförsäkringars pressrum:
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/