Sänkt matmoms toppar när svenskarna betygsätter regeringens plånboksreformer

Länsförsäkringar har låtit Verian undersöka hur svenskarna ser på flera av regeringens större ekonomiska reformer under mandatperioden.

I undersökningen har allmänheten fått ta ställning till skattesänkningar på arbete och pension, sänkt moms på livsmedel, lägre elkostnader, billigare bensin och diesel samt beslutet att låta barnbidraget ligga kvar på nuvarande nivå i stället för att höja det.

Resultaten visar att flera av reformerna får tydligt stöd. Starkast stöd får den tillfälligt sänkta matmomsen, där 67 procent är för och 20 procent emot. Lägre elkostnader genom sänkt elskatt och elstöd får nästan lika starkt stöd, 65 procent är för och 17 procent emot. Även skattesänkningar på arbete och pension har tydlig majoritet bakom sig, med 58 procent för och 26 procent emot.

– Det här är ett tydligt positivt betyg från allmänheten för flera av regeringens vardagsekonomiska reformer. Det är inte så förvånande. Mat, el och skatt är inte abstrakta reformområden för hushållen. Det är sådant som märks direkt i vardagen, säger Stefan Westerberg.

 Matmomsen får bredast stöd

Den tillfälligt sänkta momsen på livsmedel är den reform som får starkast stöd i undersökningen. När svenskarna bedömer reformen för den egna ekonomin tycker 69 procent att den är bra och bara 8 procent att den är dålig.

Stödet är dessutom brett mellan inkomstgrupper. Bland personer med inkomster under 25 000 kronor i månaden tycker 66 procent att reformen är bra för den egna ekonomin. Bland personer med inkomster på 50 000 kronor eller mer är motsvarande andel 71 procent.

– Matmomsen träffar en kostnad som alla hushåll har och som många upplever har blivit betydligt tyngre de senaste åren. Det gör reformen både konkret och bred, säger Stefan Westerberg.

Samtidigt blir stödet lägre när reformen bedöms utifrån Sveriges ekonomi. Då tycker 48 procent att den är bra och 24 procent att den är dålig.

– Det är ett mönster som syns i hela undersökningen. Allmänheten uppskattar lättnader som märks i den egna vardagen, men är mer försiktig när frågan gäller vad som stärker Sveriges ekonomi som helhet, säger Stefan Westerberg.

 El och skatt får också tydligt stöd

Även åtgärder för lägre elkostnader får starkt stöd. Generellt är 65 procent för lägre elkostnader genom sänkt elskatt och elstöd, medan 17 procent är emot. När svenskarna bedömer reformen för den egna ekonomin tycker 58 procent att den är bra och bara 8 procent att den är dålig.

– Elräkningen har varit en av de stora oroskällorna för många hushåll under flera vintrar. När en kostnad är både nödvändig och svår att påverka själv blir politiska åtgärder som dämpar den också lättare att uppskatta, säger Stefan Westerberg.

Skattesänkningar på arbete och pension får också majoritetsstöd. 58 procent är för och 26 procent emot. Men här syns en tydligare skillnad mellan inkomstgrupper. Bland personer med inkomster på 50 000 kronor i månaden eller mer tycker 70 procent att skattesänkningarna är bra för den egna ekonomin. Bland personer med inkomster under 25 000 kronor är motsvarande andel 29 procent.

– Skattesänkningar upplevs inte lika av alla. Även om skattesänkningar kan vara lika stora i procent blir skillnaden ofta större i kronor för den som har en högre inkomst. För hushåll med lägre inkomster kan effekten därför upplevas som mindre märkbar i vardagen, särskilt om mat, boende och andra nödvändiga utgifter fortfarande tar en stor del av inkomsten, säger Stefan Westerberg.

När skattesänkningarna bedöms utifrån Sveriges ekonomi är opinionen mer delad. 37 procent tycker att reformerna är bra för Sveriges ekonomi, medan 31 procent tycker att de är dåliga.

Drivmedel och barnbidrag sticker ut

Alla reformer får inte samma positiva betyg. Billigare bensin och diesel genom sänkt reduktionsplikt och sänkt drivmedelsskatt delar allmänheten. 43 procent är för och 45 procent är emot.

Skillnaden mellan den egna ekonomin och Sveriges ekonomi är särskilt tydlig här. För den egna ekonomin tycker 48 procent att reformen är bra och 23 procent att den är dålig. Men när frågan gäller Sveriges ekonomi är fler negativa än positiva: 35 procent tycker att reformen är bra och 42 procent att den är dålig.

– Drivmedelsfrågan visar den tydligaste sprickan mellan plånbok och samhällsekonomi. Lägre pris vid pumpen kan vara viktigt för bilberoende hushåll, men allmänheten verkar också väga in bredare effekter när frågan gäller Sveriges ekonomi, säger Stefan Westerberg.

Den tydligaste kritiken gäller beslutet att låta barnbidraget ligga kvar på nuvarande nivå i stället för att höja det. 50 procent är emot beslutet och 28 procent är för. För den egna ekonomin tycker bara 15 procent att beslutet är bra, medan 30 procent tycker att det är dåligt.

– Ett barnbidrag som ligger stilla blir i praktiken mindre värt när priserna stiger. Det gör frågan särskilt känslig för barnfamiljer med små marginaler, säger Stefan Westerberg.

 Plånboken viktig – men inte hela Sveriges ekonomi

Sammantaget visar undersökningen att allmänheten ger tydligt stöd till flera av regeringens reformer som påverkar vardagsekonomin. Men den visar också att stödet ofta blir svagare när reformerna bedöms utifrån Sveriges ekonomi.

När svenskarna får svara på vad regeringen främst bör prioritera framåt för att stärka Sveriges ekonomi hamnar större satsningar på välfärden, som vård, skola och omsorg, högst med 52 procent. Därefter kommer åtgärder som stärker jobb, företagande och tillväxt, 38 procent. Fortsatta skattesänkningar på arbete och pension hamnar längre ned, på 20 procent.

– Min bild är att undersökningen fångar en viktig väljarlogik inför valet 2026. Allmänheten ger tydligt stöd till flera reformer som stärker hushållens vardagsekonomi, men stödet är inte ett blankt ja till all ekonomisk politik. Väljarna uppskattar mer kvar i plånboken, men vill också se hur den egna ekonomin hänger ihop med Sveriges ekonomi, välfärd, jobb och tillväxt framåt, säger Stefan Westerberg.

Undersökningen

Skulle du säga att du generellt är för eller emot följande reformer?

Reform/förslag	För	Emot	Vet ej
Sänkt matmoms (12 till 6 %)	67 %	20 %	13 %
Lägre elkostnader (elskatt och elstöd)	65 %	17 %	17 %
Skattesänkningar (jobbskatteavdrag m.m.)	58 %	26 %	16 %
Billigare bensin och diesel	43 %	45 %	13 %
Oförändrat barnbidrag	28 %	50 %	22 %

Andel som bedömer reformen som bra eller dålig för den egna ekonomin:

Reform/förslag	Andel bra	Andel dålig
Sänkt matmoms (12 till 6 %)	69 %	8 %
Lägre elkostnader (elskatt och elstöd)	58 %	8 %
Skattesänkningar (jobbskatteavdrag m.m.)	49 %	13 %
Billigare bensin och diesel	48 %	23 %
Oförändrat barnbidrag	15 %	30 %

Andel som bedömer reformen som bra eller dålig för Sveriges ekonomi:

Reform/förslag	Andel bra	Andel dålig
Sänkt matmoms (12 till 6 %)	48 %	24 %
Lägre elkostnader (elskatt och elstöd)	42 %	23 %
Skattesänkningar (jobbskatteavdrag m.m.)	37 %	31 %
Billigare bensin och diesel	35 %	42 %
Oförändrat barnbidrag	26 %	40 %

Vilken typ av ekonomiska åtgärder tycker du att regeringen främst bör prioritera framöver för att stärka Sveriges ekonomi? Flera svar var möjliga.

Prioritering	Andel
Större satsningar på välfärden, som vård, skola och omsorg	52 %
Åtgärder som stärker jobb, företagande och tillväxt	38 %
Höjda skatter för människor med högre löner och pensioner	27 %
Fortsatta skattesänkningar på arbete och pension	20 %
Fler och mer riktade stöd till hushåll med små ekonomiska marginaler	19 %
Lägre skatter på mat, el och drivmedel	17 %
Lägre skatt på sparande, till exempel genom ett större skattefritt ISK-sparande	9 %
Högre skatt på sparande	1 %
Högre skatter på mat, el och drivmedel	1 %
Annat/Vet ej	5 %

Om undersökningen: Undersökningen genomfördes av Verian på Sifo-panelen på uppdrag av Länsförsäkringar mellan den 12 och 22 maj 2026. 1 040 personer mellan 18 och 84 år har svarat på frågorna. Sifo-panelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region.

Länk till Länsförsäkringars pressrum: 
https://www.lansforsakringar.se/privat/om-oss/press-media/