Dämpade jobbprognoser inleder det nya året

– Även om det höga trycket på arbetsmarknaden nu dämpas vill jag betona att det inte är nattsvarta siffror utan en övergripande positiv jobbprognos. Samtidigt vet vi att det råder utbredd kompetensbrist. På en arbetsmarknad i snabb förändring ändras kompetensbehoven ständigt, och därför krävs systematiska åtgärder för att kompetensutveckla arbetskraften. Annars riskerar arbetsmarknaden att stå inför en ökande arbetslöshet och en stor kompetensbrist på samma gång, säger Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup Sverige.

Sysselsättningstrenden för Sverige som helhet ligger på +4 procent, vilket innebär att svenska arbetsgivare förväntar sig en något ökad efterfrågan på arbetskraft under årets första kvartal. Prognosen är dock svagare jämfört med de senaste ett och ett halv året av mer optimistiska prognoser för jobbtillväxten. Sysselsättningstrenden är fem procentenheter svagare än föregående kvartal och tre procentenheter svarare jämfört med motsvarande period förra året, då prognoserna låg på +9 respektive +7 procent.

Stark prognos från norra Sverige, samtidigt som storstadsregionerna bromsar in
Arbetsgivare i fem av sex regioner rapporterar positiva jobbprognoser, men prognoserna är överlag svagare än de var motsvarande period 2019. Starkast jobbprognos kommer från norra Sverige, där arbetsgivare rapporterar en optimistisk sysselsättningstrend på +12 procent. Prognosen är en minskning med fyra procentenheter jämfört med motsvarande period förra året, då prognosen låg på +16 procent.

Jobbprognoserna för storstadsregionerna bromsar in från föregående kvartal. Sysselsättningstrenden för Stockholm- och Uppsalaregionen ligger på samma nivå som rikssnittet, +4 procent, och i Skåne rapporterar arbetsgivare en jobbprognos på svaga +2 procent. I Västra Götaland och Hallands län lämnar arbetsgivare den svagaste jobbprognosen på tio år, -9 procent, och sysselsättningstrenden minskar med hela 18 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året.

– Det är oroande att trenden för storstadsregionerna pekar nedåt, och vi följer noga utvecklingen. När konjunkturen saktar in drabbas de som redan står långt ifrån arbetsmarknaden hårdast. Vi behöver brygga gapet mellan arbetssökande och de som behöver arbetskraft, så att vi är väl rustade inför en möjlig lågkonjunktur, säger Mikael Jansson.

Offentlig sektor och storföretag bromsar in
Åtta av de tio undersökta branscherna i Arbetsmarknadsbarometern har positiva jobbprognoser för det kommande kvartalet. I tjänstesektorn, byggbranschen, energisektorn, gruvnäringen, tillverkningsindustrin samt hotell- och restaurangbranschen rapporterar arbetsgivare en ökad efterfrågan på arbetskraft, med starkare prognoser än sysselsättningstrenden för Sverige som helhet. Arbetsgivare inom offentlig sektor rapporterar dock en negativ prognos på -3 procent, en markant nedgång jämfört med föregående kvartal då prognosen låg på hela +16 procent. Ett annat orosmoln är att många storföretag tror på en minskad efterfrågan på arbetskraft, med en pessimistisk jobbprognos på -7 procent.

– Storföretag och offentlig sektor är viktiga draglok för sysselsättningen i Sverige, och det är därför bekymmersamt att de förväntas inleda året med minskat behov av arbetskraft. Samtidigt ser vi en generell trend där främst mindre kommuner kämpar för att rekrytera kvalificerad arbetskraft inom välfärdssektorn. För privata företag är det framför allt IT-kompetenser som är högt eftertraktade, säger Mikael Jansson.

Svag jobbprognos i Storbritannien
Arbetsgivare i hela 42 av de 43 länder som ingår i ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer rapporterar positiva jobbprognoser. Vid en jämförelse med motsvarande kvartal 2019 så har en majoritet av länderna en lägre prognos än förra året. Globalt sett har Japan och Grekland starkast jobbprognoser på +25 procent. USA:s sysselsättningstrend är +19 procent, på ungefär samma nivå som föregående kvartal. Brittiska arbetsgivare rapporterar en blek jobbprognos på +2 procent, vilket är den svagaste siffran på drygt sju år.

– Brexit fortsätter vara ett orosmoln för europeisk ekonomi, även om risken för ett avtalslöst utträde har minskat. Nu får vi hoppas att det stundande valet leder till ökad tydlighet och ett nytt parlamentariskt läge, så att företag i hela Europa får klarhet i hur förhållandet med Storbritannien kommer se ut i framtiden, säger Mikael Jansson.

Topplistor
Svenska regioners jobbprognoser
Branscherna med starkast jobbprognoser
Länderna med starkast jobbprognoser i Europa
Länderna med starkast jobbprognoser globalt

Bilagor
Rapport: ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer Q1 2020 (på engelska)

För mer information, kontakta gärna:
Hélène Belin, kommunikationschef ManpowerGroup Sverige, telefon 070-377 45 43
helene.belin@manpowergroup.se

ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer för det andra kvartalet 2020 presenteras den 10 mars 2020.

Svenska regioners jobbprognoser
• Norra Sverige, +12 procent
• Östra Götaland, +7 procent
• Mellersta Sverige (Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro län), +4 procent
• Stockholm- och Uppsalaregionen, +4 procent
• Skåne och Blekinge län, +2 procent
• Västra Götaland och Hallands län, -9 procent

Svenska branscher med starkast jobbprognoser
• Tjänstesektorn (finans-, fastighets- och uppdragssektorn), +13 procent
• Byggbranschen, +11 procent
• Energisektorn, +10 procent
• Hotell- och restaurangbranschen, +9 procent
• Gruvnäringen, +8 procent

Länderna med starkast jobbprognoser i Europa
• Grekland, +25 procent
• Rumänien, +14 procent
• Norge, +10 procent
• Turkiet, +10 procent
• Finland, +8 procent
• Ungern, + 8 procent

Länderna med starkast jobbprognoser globalt
• Japan, +25 procent
• Grekland, +25 procent
• Taiwan, +23 procent
• USA, + 19 procent
• Rumänien, +14 procent

Om sysselsättningstrenden
Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det första kvartalet 2020 förväntar sig 9 procent av de svenska arbetsgivarna en ökad sysselsättning, 7 procent förväntar sig att minska arbetsstyrkan, 0 procent svarar vet ej och majoriteten (84 procent) förutser en oförändrad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då +2 procent och när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden +4 procent.

Om ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer
ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer (ManpowerGroup Employment Outlook Survey) har funnits i Sverige i 16 år och är den enda undersökning som mäter framtida sysselsättning globalt, det vill säga hur arbetsgivare bedömer det kommande kvartalet istället för att mäta vad som redan har hänt.

Undersökningen baseras på intervjuer med drygt 59 000 arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor i 44 länder. I Sverige har drygt 750 intervjuer genomförts. De som tillfrågas utgör ett representativt urval bland arbetsgivare i respektive land, och de har inte hämtats från Manpowers kundregister. Under drygt 50 år har samma fråga ställts till arbetsgivare i bland annat USA, Storbritannien och Kanada. Resultatet av undersökningen är väl använt av beslutsfattare och analytiker världen över.

• Unik: Undersökningen är unik när det gäller storlek, geografisk spridning och branschtäckning.
• Framtidsinriktad: Arbetsmarknadsbarometern är den enda undersökningen som mäter hur arbetsgivarna bedömer personalsituationen inför det kommande kvartalet. De flesta andra undersökningar mäter vad som hänt bakåt i tiden, så kallad retrospektiv analys.
• Konsekvent: Under drygt 50 år har en och samma fråga ställts till arbetsgivarna i bland annat USA och Kanada. Undersökningen har funnits i Sverige sedan 2003.
• Oberoende: Deltagarna i enkäten utgör ett representativt urval bland arbetsgivarna i respektive land och hämtas inte från ManpowersGroups kundregister.
• Pålitlig: Undersökningen baseras på intervjuer med nära 59 000 arbetsgivare från näringslivet och den offentliga sektorn i 44 länder. Tack vare undersökningens omfattning kan detaljerade analyser göras av både branscher och regioner. Respondenterna tas inte från ManpowerGroups kundregister.