Ljus vinter för sysselsättningen i Sverige

– Samtidigt som arbetslöshetssiffror vittnar om en svag arbetsmarknad ser vi tydligt att svenska arbetsgivare förväntar sig en återhämtning under vintern. Signalerna tyder på en försiktig optimism hos svenska arbetsgivare, trots att vi fortfarande är mitt uppe i en global hälsokris, säger Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup.

Sysselsättningstrenden för Sverige ligger på 7 procent, vilket innebär att svenska arbetsgivare förväntar sig en något ökad efterfrågan på arbetskraft under det första kvartalet 2021, jämfört med föregående kvartal. I den globala hälsokrisens början såg vi en historisk nedgång i den förväntade sysselsättningen då trenden låg på -12 procent inför det tredje kvartalet 2020 – nivåer som inte ens uppmättes under finanskrisen 2008–2009.

Framför allt är det finans- och tjänstesektorn samt byggbranschen som förväntas öka mest, med hoppfulla sysselsättningsprognoser på 20 respektive 17 procent. Storstadsområdena, i synnerhet Stockholm och Uppsala-området samt Västra Götaland, ökar sina sysselsättningsprognoser med 15 respektive 12 procentenheter, en stadig ökning sedan förra kvartalet.

Även om sysselsättningstrenden ser ut att gå åt rätt håll tror de flesta arbetsgivare att en full återhämtning kommer att dröja. Endast 20 procent av arbetsgivarna bedömer att de kommer att nå samma sysselsättningsnivåer som före pandemin inom ett år, och hela 71 procent tror inte att de kommer nå samma sysselsättningsnivåer över huvud taget.

– Det är väldigt positivt att de regioner som är motorn i sysselsättningen i Sverige lämnar sådana starka prognoser. Vi ser även att hotell- och restaurangbranschen har stabiliserat sig, ett tydligt tecken på återhämtning på arbetsmarknaden. Samtidigt bedömer bara var femte arbetsgivare att de kommer uppnå samma sysselsättningsgrad som före pandemin inom det närmaste året – många branscher känner stor osäkerhet inför framtiden, säger Mikael Jansson.

Arbetsförmedlingen säger i sin senaste prognos att arbetslösheten i slutet av första kvartalet 2021 förväntas ligga på 9,6 procent, motsvarande ungefär 500 000 arbetslösa personer. Det är en mer positiv siffra än den prognos Arbetsförmedlingen gjorde om samma period för några månader sedan.

Sverige topp fyra i Europa – högst sysselsättningsprognos i Norden
Svenska arbetsgivare lämnar en optimistisk sysselsättningsprognos jämfört med de flesta övriga europeiska arbetsgivare. Bland de europeiska länderna är det bara Grekland och Tyskland som lämnar högre prognoser än Sverige, på 9 respektive 8 procent. På Irland är sysselsättningsprognosen 7 procent, i fas med vad svenska arbetsgivare uppger. Prognoserna från arbetsgivare i övriga Europa är betydligt mer reserverade.

Bland de nordiska länderna sticker Sverige ut. Norge och Finland lämnar försiktiga prognoser på 2 respektive 3 procent, vilket är i fas med övriga Europa.

– Den svenska prognosen är stark både till Europa och Norden sett, men vi ser tecken på att även övriga Europa är något mer optimistiska än tidigare under pandemin. Förhoppningsvis kan vi se en återhämtning i hela Europa under 2021, säger Mikael Jansson.

Mätningen utfördes under pågående pandemi, den 19–27 oktober, vilket gör att siffrorna är svårtolkade för en långsiktig analys av arbetsmarknaden. De ska därför ses som en ögonblicksbild av de svarande företagens nyanställningsintentioner för mätningsperioden.

Topplistor
Länderna med starkast jobbprognoser globalt
Länderna med starkast jobbprognoser i Europa

Bilagor
Rapport: ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer Q1 2021 (på engelska)
Metodologi (på engelska)

För mer information, kontakta gärna:
Hélène Belin, kommunikationschef ManpowerGroup Sverige, telefon 070-377 45 43
helene.belin@manpowergroup.se

ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer för det andra kvartalet 2021 presenteras den 9 mars 2021.

Länderna med starkast jobbprognoser globalt
• Taiwan, +23 procent
• USA, +17 procent
• Singapore, +15 procent
• Brasilien, +10 procent
• Australien, +10 procent

Länderna med starkast jobbprognoser i Europa
• Grekland, +9 procent
• Tyskland, +8 procent
• Irland, +7 procent
• Sverige, +7 procent
• Belgien, +6 procent

Om sysselsättningstrenden
Sysselsättningstrenden för Sverige under det första kvartalet 2021 är 7 procent. Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det första kvartalet 2021 förväntar sig 13 procent av de svenska arbetsgivarna en ökad sysselsättning,11 procent förväntar sig att minska arbetsstyrkan, 1 procent svarar vet ej och majoriteten (75 procent) förutser en oförändrad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då 2 procent och när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden 7 procent.

Om ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer
ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer (ManpowerGroup Employment Outlook Survey) har funnits i Sverige i 16 år och är den enda globala undersökning som mäter framtida sysselsättning, det vill säga hur arbetsgivare bedömer det kommande kvartalet istället för att mäta vad som redan har hänt. Undersökningen baseras på intervjuer med drygt 59 000 arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor i 44 länder. I Sverige har drygt 400 intervjuer genomförts.

Undersökningen är unik när det gäller storlek, geografisk spridning och branschtäckning. Tack vare undersökningens omfattning kan detaljerade analyser göras av både branscher och regioner. De som tillfrågas utgör ett representativt urval bland arbetsgivare i respektive land, och de har inte hämtats från Manpowers kundregister. Under drygt 55 år har samma fråga ställts till arbetsgivare i hela världen: ”How do you anticipate total employment at your location to change in the coming three months as compared to the current quarter?”. Resultatet av undersökningen är väl använt av beslutsfattare och analytiker världen över.

Information om metodiken
Från och med Q2 2020 används en ny metodik för att göra resultaten mer jämförbara globalt. I stället för att undersöka tio olika branscher har vissa kategorier som utgör en liten andel av den nationella arbetskraften vägts samman. Tillverkningsindustrin, byggbranschen, parti- och detaljhandeln, hotell- och restaurangbranschen samt tjänstesektorn (finans-, fastighets- och uppdragssektorn) kvarstår i undersökningen. I den nya sektorn ”Annan produktion” ingår gruvnäringen, de gröna näringarna (jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske) samt energisektorn. I den nya sektorn ”Andra tjänster” ingår offentlig sektor samt transportsektorn.

Förändringar i hur data viktas mellan länder har också förändrats. Tidigare bearbetades och viktades data olika utifrån länders och regioners storlek, men från och med Q2 2020 använder samtliga undersökta regioner samma analysmodell. Detta innebär att siffrorna blir mer konsekventa och internationellt jämförbara.