Region Uppsala begär inaktivering av krislägesavtalet

- Medarbetarna har gjort stora insatser under de senaste 15 månaderna. De förtjänar tid till återhämtning och tid med nära och kära och mer normala arbetstider. Därför är det viktigt att inte behålla avtalet längre än absolut nödvändigt, säger regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M).

På grund av den höga smittspridningen och belastningen på sjukvården har krislägesavtalet tillämpats på Akademiska sjukhuset två gånger under pandemin. Sedan den 11 mars i år har 303 medarbetare arbetat enligt avtalet, inom intensiv- och intermediärvården. Nu går Akademiska sjukhuset ur avtalet, samtidigt som Region Uppsala skickar en begäran till SKR och Sobonas styrelser som formellt beslutar om att avtalet ska inaktiveras.

Akademiska sjukhusets bedömning är att man kan säkra bemanningen under sommarmånaderna utan den speciella schemaläggningen som krislägesavtalet möjliggör.

- Under våren har 130 sjuksköterskor, 121 undersköterskor och 52 läkare anvisats arbete på krislägesavtalet i olika perioder. Det var en nödvändig lösning för att klara bemanningen inom intensiv- och intermediärvården, men det är tufft för våra medarbetare. Vi har hela tiden haft som ambition att inaktivera avtalet så fort som möjligt, säger Anna Wadenhov, HR-direktör på Akademiska sjukhuset.

Anna Wadenhov betonar att aktivering av krislägesavtal inte är något som görs lättvindigt. Det sker efter att man uttömt alla andra möjligheter. Ytterst handlar det om att säkra att sjukhuset har tillräckligt många vårdplatser öppna för att möjliggöra att absolut nödvändig vård kan utföras.

- Då belastningen med anledning av covid-19 reducerats har arbete enligt krislägesavtalet successivt avvecklats under perioden 21 maj – 3 juni. Vår bedömning nu är att vi klarar att lösa bemanning under sommarmånaderna. Vi ser att smittspridningen och behovet av sjukhusvård går ned totalt sett, förklarar Anna Wadenhov.

Emilie Orring betonar att även om Region Uppsala avaktiverar krislägesavtalet pågår pandemin fortfarande.

- Nu är det viktigt att alla länsbor följer de råd och restriktioner som ligger kvar, för att undvika att belastningen på vården ökar igen.

Fakta: Krislägesavtal

Avtalet aktiveras av Sveriges kommuner och regioner, SKR, efter begäran av arbetsgivare. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär att ordinarie kollektivavtal eller enskilda överenskommelser inte längre gäller. De ersätts i stället med villkoren i krislägesavtalet, som innebär längre arbetstid och högre lön.

Den ordinarie arbetstiden inom krislägesavtalet är 48 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera mellan veckorna, så länge den totala arbetstiden under fyra veckor är maximalt 192 timmar.

Förutom ordinarie månadslön eller timlön utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Det innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Vid så kallad särskild nödfallsövertid höjs krisersättningen till 150 procent av lönen per timme.