Röda Korset larmar: Stora brister i vården för tortyröverlevare visar ny kartläggning

Den 26 juni är det den internationella dagen till stöd för tortyröverlevare. Inför detta släpper Röda Korset en nationell kartläggning över vårdmöjligheterna för tortyröverlevera i Sverige. Kartläggningen är gjord genom en nationell enkät som gick ut till samtliga regioner våren 2022, och visar att vården ser väldigt olika ut beroende på vilken region man bor i. I regioner där specialistmottagningar finns bedöms kunskapen om vård för tortyröverlevare vara bra. I andra regioner bedöms kunskapen vara låg. 

Konsekvenserna av låg kunskap kan bli att tortyröverlevare tvingas vänta i år på att få rätt behandling och att de slussas runt mellan olika vårdinrättningar. Detta kan leda till att de utvecklar så kallat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Kartläggningen visar också att vården är organiserad på ett sätt som i vissa regioner omöjliggör holistisk behandling. I vissa regioner kan man till exempel inte genomgå psykologisk behandling samtidigt som man genomgår vissa somatiska behandlingar.  

– Tortyr kan leda till psykisk och fysisk ohälsa, PTSD, ångest och depression. Det innebär inte bara ett lidande för individen, det leder även till sociala och samhällsekonomiska konsekvenser för berörda personer, deras familjer och samhället i stort. Den här patientgruppen är större än vad många tror, säger Ulrika Wickman, avdelningschef på Röda Korsets avdelning för Hälsa och vård. 

Kartläggningen visar att regioner har dålig kunskap om hur många tortyröverlevare det faktiskt finns inom regionen. Vissa regioner uppger att de inte har några patienter som upplevt tortyr, andra uppger så många som 400 patienter årligen. Denna variation visar att det antagligen finns ett stort mörkertal när det gäller denna målgrupp och svårigheter med att identifiera och följa upp tortyröverlevares vård. Om regioner inte vet hur många patienter det är tal om så kan de inte prioritera resurser för deras vård. 

En studie genomförd av Röda Korsets Högskola visade att 30 procent av nyanlända från Syrien som ingick i studien hade symptom som överensstämmer med PTSD. Denna siffra var ännu högre bland asylsökande från Eritrea och Somalia. 

– Nu har det dessutom kommit ytterligare en stor flyktinggrupp från Ukraina där vi ännu inte vet hur behoven ser ut, säger Ulrika Wickman. 

Flera regioner svarade att de vill att patienter har en stabil livssituation medan psykologisk behandling genomgås. Genom detta krav exkluderas papperslösa och asylsökande. Vissa behandlingar erbjuds inte om patienten behöver tolk, något som också exkluderar många tortyröverlevare.  

– Det är oerhört viktigt att de som har utsatts för tortyr får den vård de behöver. Det ska inte spela någon roll var i landet du bor eller vilket språk du talar, säger Ulrika Wickman.
 

Utifrån dessa resultat har Röda Korset tre rekommendationer till hälso- och sjukvårdsregionerna:

1. Synliggör tortyröverlevare tydligare: 

• Säkerställ kunskapshöjning hos vårdpersonal på olika nivåer, så att patienter identifieras och därmed får bättre tillgång till vård.  

• Inkludera frågor om tortyr, våldsutsatthet och/eller annan illabehandling under hälsosamtal med asylsökande. 

• Använd de koder som redan finns inom sjukvården för att dokumentera tortyrskador. Detta underlättar dokumentation av tortyr, det synliggör patientgruppen, det kan användas som ett verktyg i asylprocessen för asylsökande, och genom dokumentation slipper patienten berätta om sina upplevelser i varje möte med vården. 

• Kartlägg tillgången till specialistvård för barn som har utsatts för tortyr i respektive region. Idag ser vi att tortyröverlevande barn osynliggörs. 

2. Erbjud vård till tortyröverlevare på lika villkor, utan diskriminering: 

• Alla människor ska enligt Socialstyrelsen ha ”samma goda vård över hela Sverige” och regionerna har ansvar att sträva efter personcentrerad vård som är icke-diskriminerande. Tortyröverlevare ska därmed inte nekas vård eller nedprioriteras av skäl som handlar om deras legala status i Sverige.  

• Vårdgivare ska inte neka vård om patienten inte pratar svenska.   

3. Prioritera resurser till tortyrskaderehabilitering 

• Regionerna har ansvar för hälso- och sjukvård i Sverige och är därmed skyldiga att erbjuda vård och rehabilitering till tortyröverlevare i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. Detta innebär att prioritera nödvändiga resurser till tortyrskaderehabilitering och att tillse att specialistkompetens finns tillgänglig.