Stort rekryteringsbehov inom sjöfartsbranschen – riskerar att slå mot svenska ekonomin

90 procent av Sveriges import och export sker med fartyg, vilket innebär att samhällsekonomin är starkt beroende av sjöfarten. Sjöfartsbranschen har en utmanande personalbrist och kommer inom en treårsperiod att behöva anställa 2 200 personer. Det är en ökning med 25 procent sedan senaste mätningen 2020. Detta enligt Transportföretagens nya rapport ”Tempen på sjöfartsbranschen 2023”.

– Lyckas inte sjöfartsbranschen hitta personal kommer det att påverka svensk export och import negativt, vilket kommer att resultera i stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vi behöver få fler ungdomar att vilja söka sig till sjöfartens yrkes- och högskoleutbildningar och dessutom behöver vi skapa utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Detta gäller främst inom yrkesvux, säger Caj Luoma, chef kompetensförsörjning, Transportföretagen.

Nu behöver utbildningarna stärkas

Två av tre företag säger att de har svårt att rekrytera. Överlag är det svårt att hitta personer med rätt yrkesutbildning inom gruppen manskap (manskap maskin och manskap däck), elektriker/elingenjör och kock/kallskänka/mässman.

– Innehållet i de utbildningar som leder till sjöfartsbranschen måste hålla fortsatt hög kvalitet samt svara mot branschens krav och behov. Vi menar att kvalitativa utbildningar dels leder till fler sökande till utbildningarna, dels att de som utexamineras har den kompetens som branschen efterfrågar. Detta är något som Transportföretagen, tillsammans med beslutsfattare, utbildningsarrangörer och myndigheter, behöver samverka bättre kring, säger Caj Luoma.

– Det är också viktigt att klargöra att sjöfartsbranschen har behov av kompetens som kommer från flera delar av utbildningssystemet – från gymnasiet, yrkesvux och från högskola/universitet. Det innebär att även kommunala beslutsfattare ska ha sjöfartsbranschen för ögonen vid beslut om framtida utbildningssatsningar, avslutar Caj Luoma.

Viktiga åtgärder för att säkra sjöfartens kompetensförsörjning

• Se över regelverket för yrkesvuxutbildningar

För att täcka det omfattande behovet av rekryteringar till både däcks-och maskinmanskap behöver myndigheterna se över regelverket så att reglerna är detsamma som för yrkesvuxutbildningar i andra branscher. I dagsläget får de yrkesvuxutbildningar som planeras för manskap anpassas till befintligt regelverk, vilket innebär en begränsning av de personer som har behörighet att söka utbildningarna. 

• Dimensionera för sjöfartens behov

Det är av största vikt att utfallet av den förestående dimensioneringen av gymnasieskolan verkligen tillgodoser de reella behoven. Antalet utbildningsplatser riktade till sjöfarten måste spegla branschens behov inom gymnasieskolan.

• Utöka skolpengen

Precis som andra delar av samhället drabbas sjöfartsutbildningarna hårt av ökande kostnader i form av dyrare drivmedel, ökande hyror och hög inflation. Även om utökad skolpeng innebär att kostnaden per elev blir högre uppvägs det med råge av att näringslivets behov av en fungerande sjöfart tillfredsställs.

• Ge företag och branscher större möjlighet att påverka utbildningarna

Politiken måste på alla nivåer ta större ansvar för en bättre fungerande kompetensförsörjning, för en gymnasieskola som utbildar för arbetsmarknadens behov och för att rollfördelningen mellan det offentliga och arbetslivet utvecklas och förtydligas. Företag och branscher måste få ett mycket större inflytande över yrkesutbildningarna.

• Ökad jämställdhet i transportnäringens olika branscher

Transportföretagen jobbar aktivt och långsiktigt för att öka jämställdheten i transportnäringens olika branscher och vi välkomnar politiska satsningar som stöttar det jämställdhetsarbetet.

• Stärkt attraktivitet

Sjöfartens utbildningar inom högskolan och gymnasieskolan behöver växa för att tillfredsställa branschens rekryteringsbehov. Genom att jobba med attitydfrågor i samhället kan politik och myndigheter bidra till att fler väljer sjöfarten som arbetsplats.

Läs hela rapporten ”Tempen på sjöfartsbranschen 2023” här.