Skogens artskydd kan årligen kosta 10 miljarder kr. - Vem ska betala?

I rapporten lyfter LRF flera konkreta förslag på hur problematiken kring artskyddsförordningen kan lösas, till regeringens utlovade utredning om Artskyddsförordningen. Exempelvis en ersättningsrätt som gör att skogsägare inte missgynnas ekonomiskt av att ha fridlysta arter på sin mark. Nya skyddsformer behöver utvecklas för att bättre tillgodose de behov artskyddsbestämmelserna ger upphov till. Sådana skyddsformer bör kunna vara tidsbegränsade och regleringen bör kunna begränsas till det som krävs för den aktuella artens behov.

”Nu väntar Sveriges 300 000 skogsägare otåligt på att regeringens utlovade utredning om Artskyddsförordningen och ersättningen till skogsägare kommer i gång. Vi är familjeskogsägare som förvaltat och tagit ansvar för skogen i generationer. Skogar som ska förse Sverige med fossilfri energi, fossilfria trädprodukter, rekreation, biologisk mångfald och mycket mer”. 

Säger Paul Christensson LRF vice förbundsordförande samt LRF Skogsägarna ordförande och fortsätter,

”Sverige behöver en artskyddsförordning som är mer träffsäker för samhället och mer rättssäker för Sveriges skogsägare, samtidigt som den biologiska mångfalden kan utvecklas.” 

Om artskyddet innebär att samhällets resurser för naturvård i stor utsträckning kommer att läggas på områden där arter dyker upp oavsett om området har andra bevarandevärden så saknar det stöd hos svenska folket. Det visar en färsk opinionsundersökning från Verian.

”Vi familjeskogsägare har nästan tre fjärdedelar (72 procent) av svenska folkets stöd i frågan att statens resurser ska läggas på de områden som har högst naturvärden”. 

Säger Paul Christensson LRF vice förbundsordförande samt LRF Skogsägarna ordförande och avslutar,

”Det gäller även att staten ska ersätt skogsägare som inte får avverka sin skog till följd av höga naturvärden. Här står hela 74 procent på familjeskogsägarens sida.” 

Fakta om artskyddet
Genom Sveriges EU-inträde blev Sverige förpliktade att tillämpa EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv. I dessa finns krav på ett strikt skydd för vissa utpekade arter, och bestämmelser om skydd för samtliga fågelarter. Genom artskyddsförordningen har bestämmelserna införlivats i svensk lag. 

Artskyddsförordningen har funnits sedan 2007 och innehåller både nationella fridlysningsbestämmelser, fridlysningsbestämmelser om arter i EU:s art- och habitatdirektiv samt bestämmelser skydd för fåglar. Förordningen började i praktiken tillämpas på skogsbruk först runt 2016.

Därefter har ett antal nytolkningar av hur den ska tillämpas gjort att den idag är skogsbrukets största äganderättsliga problem. Nytolkningarna har skett helt utan politiska beslut. De viktigaste förändringarna är:

• Utredningsansvar och bevisbörda läggs på skogsägaren.
• Mycket långtgående intrång är möjliga trots att ersättningsbestämmelser saknas.

Klicka här för att komma till LRFs rapport ”Artskyddet och skogen”.