Sex innovativa miljöinitiativ finalister till Food Planet Prize – kan vinna 2 miljoner dollar

2025 års finalister presenterar vetenskapsbaserade och skalbara lösningar på några av våra tuffaste utmaningar. Från att minska metanutsläpp från risodlingar till att minska användning av och motverka resistens mot bekämpningsmedel, producera hållbar gödning till jordbruket och revolutionera bevattningssystemen i låginkomstländer – projekten är både nydanande och praktiska.

Priset delas ut efter bedömning av en internationell expertjury med Johan Rockström, framstående miljöforskare, och Magnus Nilsson, generaldirektör för Curt Bergfors Foundation, som ordförande. Vinnaren koras den 13 juni i Stockholm.

2025 års finalister till Food Planet Prize:

• Adaptive Symbiotic Technologies (USA) – Använder endofytiska svampar och mikrober för att hjälpa grödor att klara klimatförändringar, minska behovet av gödsel och öka skördarna.

• Astungkara Way (Indonesien) – Förnyar risodling med regenerativa metoder som ökar avkastningen och förbättrar böndernas ekonomi på ett ekologiskt hållbart sätt.

• NitroCapt (Sverige) – Utvecklar grönt konstgödsel med hjälp av luft och plasma, vilket ger lägre klimatpåverkan.

• Pride on Our Plates (Kina) – Bekämpar det enorma matsvinnet i Kinas restaurangbransch genom att ge småföretag datadriven kunskap och beteendestrategier.

• Semion (Argentina) – Motverkar resistens mot bekämpningsmedel genom växternas egna försvarsmekanismer, för större skördar och färre kemikalier.

• Virtual Irrigation Academy (Australien) – Förser småbrukare med smarta sensorer som sparar vatten och ökar matproduktionen.

Finalisterna har valts ut efter en grundlig analys gjord av Food Planet Prize interna nomineringsteam, med stöd av vetenskapliga utvärderingar genomförda av ledande externa experter.

För detaljerad information om varje initiativ, besök foodplanetprize.org  För ytterligare information eller frågor, kontakta press@foodplanetprize.org

Nedan följer en kort översikt över utmaningarna dessa projekt arbetar med och lösningarna de föreslår.

1. Adaptive Symbiotic Technologies (USA)
Adaptive Symbiotic Technologies (AST) använder endofytiska svampar och mikrober för att mildra klimatförändringarnas effekter på grödor, minska behovet av gödsel och öka skördarna. AST:s huvudprodukter är BioEnsure och BioTango. BioEnsure är en svamp som sprayas på utsädet och etablerar en symbios med grödan medan den växer. Detta förändrar uttrycket av en rad gener som gör plantorna mer stresståliga och bättre på att använda vatten och näringsämnen effektivt. BioTango är ett mikrobiellt gödningsmedel som är utformat för att samverka med BioEnsure. Enligt initiativet har jordbrukare i Indien och olika afrikanska länder fått skördeökningar på upp till 60 % vid användning av AST:s produkter.

2. Astungkara Way (Indonesien)

Risodling står idag för 11 % av de globala metanutsläppen och förbrukar 40 % av det vatten som används till bevattning, samtidigt som missväxt innebär stora ekonomiska risker för småskaliga risbönder. Astungkara Way vill ändra detta genom en metod som kallas Complex Rice Systems (CRS) – ett biologiskt mångfaldigt odlingssystem som kombinerar traditionella och moderna tillvägagångssätt. Detta innefattar samspel mellan växt- och djurarter som ankor, fiskar, en flytande ormbunksväxt och kantgrödor.

 

3. NitroCapt (Sverige)

Idag används kvävebaserat konstgödsel i cirka hälften av all matproduktion, men gödseln orsakar lika stora växthusgasutsläpp som hela flygindustrin. NitroCapts lösning på detta är att producera konstgödsel i form av nitrat genom en plasmaprocess. Genom att binda kväve från luftens syre kringgår de behovet av väte och kapar koldioxidutsläppen. NitroCapts teknik syftar också till att förbättra jordhälsan, sänka böndernas gödselkostnader och öka tillgången till gödningsmedel – och höja skördarna – i de områden som behöver det mest.

4. Pride on Our Plates (Kina)

I Kina går uppskattningsvis 35 miljoner ton mat till spillo varje år, och över hälften bedöms komma från överbliven mat i konsumtionsledet. Pride on Our Plates hjälper Kinas små och medelstora företag (som utgör 97 % av företagen i landet) med strategier och beteendeinsikter för att minska matsvinnet. Initiativet uppges vara det första storskaliga matsvinnsprojektet i Kinas restaurangbransch. De driver nu pilotprojekt och utbildningar i sex storstäder och har nått över 60 miljoner konsumenter på fyra och ett halvt år.

5. Semion (Argentina)

Dagens metoder för att hålla skadedjur under kontroll fungerar allt sämre. Djuren har utvecklat resistens mot bekämpningsmedel, vilket leder till stora skördeförluster. Semion har utvecklat en ny teknik för skadedjursbekämpning som aktiverar växters egna försvarsmekanismer. Genom att använda så kallade fytostimulanter stärks motståndskraften mot skadedjur och sjukdomar. Semion har två fokusområden: Diaphorina citri sprider gula drakens sjuka, som har spridit sig till 80% av Floridas citrusodlingar sedan 2005, och Dalbulus maidis sprider en sjukdom som ger dvärgväxt hos majs och har orsakat förluster på upp till 100% i Argentina. Semions kemikaliefria metod ger högre skördar samtidigt som den bidrar till minskade jord- och vattenföroreningar och skyddar hälsan hos jordbruksarbetare och närliggande samhällen.

6. Virtual Irrigation Academy (Australien)

I länder med låga inkomster, brist på vatten och underskott på mat används bevattning av 37 % av småjordbruken. Experter menar att bevattningssektorn i dessa länder ofta fungerar dåligt på grund av bristande vattenförvaltning, underhållsarbete, tillförlitlighet, marknadsmekanismer och styrmedel. The Virtual Irrigation Academy Ltd (VIA) har uppfunnit marksensorer som hjälper småbrukare att förbättra sin vattenhantering. Med bättre information om vatten och näring i jordarna har de flesta bönder som använt VIA:s teknik fått avsevärt större skördar samtidigt som deras vattenförbrukning gått ner. Förutom sina sensorer bidrar VIA också med data till samhällsinstitutioner och lokala vattenförvaltare för att skapa en rättvis fördelning av vattenresurserna. Enligt VIA har deras produkter hittills använts av tusentals bönder i över 20 länder.

Varje initiativ representerar en viktig pusselbit i arbetet med att skapa ett matsystem som arbetar med, snarare än mot, planeten.

Läs mer om finalisterna till Food Planet Prize 2025 och deras banbrytande arbete på foodplanetprize.org. Presskontakt: press@foodplanetprize.org

Om Food Planet Prize

Med en prissumma på 2 miljoner dollar är Curt Bergfors Food Planet Prize världens största miljöpris. Det kan bara gå till initiativ inom matsystemet.

Priset grundlades av Curt Bergfors 2019 som svar på de allvarliga hot som dagens livsmedelssystem utgör för både människors hälsa och planetens välmående. Priset bygger på övertygelsen att dagens sätt att producera, distribuera och konsumera mat på måste förändras radikalt och omedelbart – om vi ska kunna skapa goda liv för framtida generationer och för planeten.

Priset stödjer initiativ som kraftigt minskar den miljöpåverkan som orsakas av vårt sätt att äta. Ingen annan mänsklig aktivitet belastar miljön mer – och att sluta äta är förstås inget alternativ.  

Till skillnad från många andra priser belönar Food Planet Prize främst potential att förändra världen till det bättre, snarare än tidigare prestationer.

För mer information och pressmaterial, vänligen kontakta: press@foodplanetprize.org