Hållbarhet präglar årets 10 viktiga frågor för Sveriges bönder

1. Skogen
Sällan har det stormat så mycket i skogsfrågan som under 2021. Det skrevs spaltmeter om det svenska skogsbruket i de svenska tidningarna, det var långa debatter i EU och den blev också en av två avgörande frågor för att Sverige skulle få sin första kvinnliga statsminister. ”Äganderätten i skogen ska stärkas. Det är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö”, sa Magdalena Andersson i sin regeringsförklaring när hon blev statsminister. Regeringen tydliggjorde samtidigt att registrering av nyckelbiotoper upphör. Några veckor senare vann tre skogsägare mot staten i Mark- och miljödomstolen och får därmed rätt till ersättning när de hindrats att bruka sin mark på grund av artskyddsregler.

2. Strandskyddet
Den andra nyckelfrågan för att lösa den politiska krisen handlade om strandskyddet. Det finns nu ett förslag från regeringen som ska underlätta byggande av bostäder och utvecklande av verksamheter på landsbygden. ”Strandskyddet ska bli differentierat. Det ska bli lättare att bygga på landsbygden, samtidigt som strandskyddet i högexploaterade områden förstärks”, sa Magdalena Andersson. Under 2022 kommer LRF fortsätta att jobba för att regelverket tydliggörs så att det blir synbara effekter.

3. Klimatet
För några år sedan pratades det om bidöden. Sveriges bönder snackade inte, de agerade. Under 2021 planterade de 12 500 kilometer blommande kantzoner. Det motsvarar sträckan mellan Malmö och Umeå. Dessutom har 500 hektar åkrar i träda såtts med blommor. Att intresset för djur och natur är stort i bondeleden visar också alla andra klimatsmarta åtgärder som har gjorts under året. Enligt en beräkning har åtgärderna lett till att koldioxidutsläppen från svenska bönder har minskat med 88 000 ton – bara i år.

4. Minskat regelkrångel
LRF har under flera år jobbat för en effektivare miljöprövning. Strax innan jul tog regeringen första steget mot en myndighetsgemensam vägledning för miljöprövning.
”Det ska vara lätt att göra rätt. Effektiva prövningsprocesser bygger på att alla aktörer vet vad som förväntas av dem”, sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.
Uppdraget, som har getts till Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket, ska redovisas senast den 30 juni.

5. Regeringens strategiska plan för EU:s stöd till Sveriges bönder
Högre krav, men mindre ersättning. Så kan man sammanfatta framtidens Eu-styrda jordbrukspolitik. Men på den positiva sidan hittar vi en miljardsatsning på unga lantbrukare. Viktig fråga eftersom nära hälften av Sveriges lantbrukare börjar närma sig pensionsåldern.

6. Gårdsförsäljning
Tredje gången gillt blev det för de statliga utredningarna om alkoholförsäljning på gårdsnivå. Statens utredare Elisabeth Nilsson föreslår viss gårdsförsäljning av alkohol. Förslaget är onödigt restriktivt, men ett steg i rätt riktning. Förslaget har också en prövotid på sex år, därefter ska det utvärderas.

7. Maten
För elfte året i rad visade svenskt lantbruk på minst antibiotikaanvändning i EU. Att svenskproducerad mat håller världsklass märks även i våra val av matinköp. Allt fler väljer hållbart producerade produkter i butik, och när restaurangbesöken minskade så minskade också importen av framför allt kött. Men även svensk frukt och grönt tar andelar. På fem år har svenska frukt- och grönsaksproducenter ökat omsättningen med 1,5 miljarder. Det gynnar inte bara jobben på landsbygden, det gynnar även klimatet eftersom 87 procent av svenskt frukt och grönt i växthus produceras fossilfritt. Den 1 november trädde dessutom Eus nya lag om osjyssta handelsmetoder i livsmedelskedjan (UTP) i kraft, vilket stärker böndernas ställning och ger bättre förutsättningar för en ökad svensk livsmedelsproduktion.

8. Ny landsbygdsminister
Det var ofta tomt på den svenska ministerstolen i de viktiga EU-mötena under hösten. Det som skulle vara ett kort vikarieinhopp av en redan arbetsbelastad näringsministern blev en hel termin. Men till slut var hon på plats - Anna-Caren Sätherberg. Och efter bara några dagar på posten var hon i samtal med Palle Borgström om det akuta kostnadsläget för landets lantbrukare.

9. Vattendirektivet
Regeringen har begärt överprövning, precis som Havs- och Vattenmyndigheten och ett 40-tal kommuner av Vattendirektivet. Allt började med att LRFs kommungrupp uppvaktade Grästorps kommun och visade vilka konsekvenser Vattendirektivet skulle föra med sig. Dessutom har det blivit lättnader i de nya reglerna om dikesunderhåll och enklare regler för vattenskyddsområden.

10. Naturbruksgymnasierna
Det är tuffa tider nu med de rusande priserna på insatsvarorna. Men framtiden ser ljus ut, naturbruksgymnasierna ökar överlägset mest av alla yrkesutbildningar. LRFs framgångsrika arbete med Jobba Grönt har gett resultat. 2021 har det högsta söktrycket till naturbruksutbildningar sedan 2009. Allt fler yrkesbytare visar också intresse för den gröna näringen, både vad det gäller att jobba och studera.