Akademiska sjukhuset

Interferonsystemets genetik viktig förklaring till varför vissa drabbas av svår covidsjukdom

Dela
En internationell studie visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19, medan andra får en infektion utan symtom.
En forskargrupp inom Centre of Excellence Inflammationer vid Akademiska har medverkat i en internationell studie som visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19.
En forskargrupp inom Centre of Excellence Inflammationer vid Akademiska har medverkat i en internationell studie som visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19.

- Resultaten visar att de som får en mycket svår sjukdomsbild vid covid-19 har en bristande funktion i centrala gener som styr kroppens immunsvar mot virus. Här råder ett omvänt förhållande gentemot vissa reumatiska sjukdomar som har en överreaktion i samma system, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, vars forskargrupp deltagit i studien som utgår från Veterans Affairs i Boston.

En central fråga i den aktuella studien har varit varför sjukdomsförloppet vid covid-19 varierar så mycket; varför covid-19 för vissa är en symtomlös infektion medan andra drabbas av ett livshotande, och ibland dödligt, tillstånd. Syftet var att hitta målmolekyler som kan utnyttjas i terapeutiskt syfte hos patienter med Covid-19. Ett fynd var att genetiken inom typ I interferonsystemet är kopplat till svår Covid-19 sjukdom och kanske kan interferonbehandling bli aktuell för vissa patienter med SARS-CoV-2 infektion.

Interferon tillhör den typ av signalmolekyler som kallas cytokiner. Det är ett naturligt förekommande protein som produceras av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Förutom att bekämpa virus har interferon en immunstimulerande effekt. Det kan beskrivas som immunsystemets ”stresshormon” och bidrar till att både det naturliga och det förvärvade immunsystemet aktiveras.

- Det finns en tydlig koppling mellan interferonreceptorns uttryck och risk för svår covidsjukdom. De individer som hade lågt uttryck av receptorn hade en ökad risk att få en så svår sjukdom att det krävde sjukhusvård. Att vissa individer får livshotande symtom med överdriven immunreaktion (cytokinstormar) kan delvis bero på en sämre funktion i centrala gener i som reglerar förmågan att svara på interferon, förklarar Lars Rönnblom och fortsätter:

- Eftersom interferon har både antivirala och proinflammatoriska egenskaper är det svårt att veta exakt när timingen för interferonterapi är bäst. En annan utmaning är att man måste veta vilket av de tre huvudtyperna av interferon som är viktigast vid det tillstånd man vill behandla. I vissa lägen kan man tillföra interferon och i andra situationer kanske man ska minska interferoneffekten. Att hämma stora delar av interferonsystemet hos en patient är dock vara förenat med stora risker med tanke på dess centrala roll i virusförsvaret.

Lars Rönnblom leder en forskargrupp inom Centre of Excellence Inflammationer på Akademiska sjukhuset, där man har mångårig erfarenhet av SLE, en kronisk, inflammatorisk systemsjukdom som kan orsakas av behandling med interferon och där man ofta finner en spontant ökad interferonproduktion hos patienten. Även många andra inflammatoriska systemsjukdomar uppvisar tecken på ett aktiverat interferonsystem. Kunskap om immunförsvarets överreaktion vid de inflammatoriska systemsjukdomarna har enligt Lars Rönnblom ökat förståelsen för cytokinstormar vid svår covidsjukdom.


Nota bene: Forskningsrapporten har publicerats i Nature Medicine. Läs artikeln.


FAKTA: Inflammationer – ett av fyra centres of Excellence (CoE) på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades år 2012
  • Totalt finns fyra CoE; inom inflammationer, neurotrauma, neuroendokrina tumörer, och typ 1-diabetes.
  • CoE inflammationer har bildats för att lyfta fram och samla kompetensen för avancerad diagnostik och behandling av de sjukdomar som har sin grund i inflammatoriska processer. Förutom autoimmuna systemsjukdomar som SLE, innefattas bland annat hjärtkärlsjukdom, magtarmsjukdomar, astma och allergi samt infektionssjukdomar.

För mer information/intervju, kontakta:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, e-post: lars.ronnblom@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

En forskargrupp inom Centre of Excellence Inflammationer vid Akademiska har medverkat i en internationell studie som visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19.
En forskargrupp inom Centre of Excellence Inflammationer vid Akademiska har medverkat i en internationell studie som visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19.
Ladda ned bild
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

Internationell studie visar: Information om dödfödsel behöver förbättras13.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vården under graviditet och förlossning kan förbättras på flera områden, inte minst i samband med dödfödsel. Enligt en studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, behöver föräldrar involveras mer i beslutsfattande om förlossning och få bättre information om dödfödsel inom vården. Även när det gäller bemötandet från vårdgivare finns förbättringspotential.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye