Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala är en av de första i Sverige med att registrera en klinisk läkemedelsprövning i EUs nya portal CTIS. Syftet med portalen är att underlätta för den som vill genomföra en klinisk prövning i ett eller flera EU-länder.

Peter Nygren och Rolf Larsson, båda läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, har tilldelats årets innovationspris Hjärnäpplet från Uppsala universitet. De får priset för att under lång tid ha arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter.

Akademiska sjukhuset har en ledande roll i en europeisk studie där man utvärderar om ett relativt nytt läkemedel, som normalt ges till diabetiker för att sänka blodsockret, kan minska risken för hjärtsvikt och död efter hjärtinfarkt.

Extra resistent mot missfärgningar orsakade av kemiska ämnen och ultraviolett ljus. Ett varaktigt tilltalande utseende för tunga miljöer inom livsmedels- och dryckesindustrin. Utökat urval av stabila färger, även pastellfärger. Ucrete CS bygger på 50 år av enastående prestanda.

Närmare 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt, som innebär att hjärtat inte orkar förse kroppen med tillräcklig mängd syre. Ungefär hälften av dessa har så kallad hjärtsvikt med bevarad pumpförmåga eller ”stelt hjärta” där dödligheten är stor och effektiv behandling saknas. För att öka kunskapen om vilken behandling som är effektivast och för att förbättra vården görs nu en internationell studie, SPIRRIT.

Kranskärlskirurgi är fortfarande den vanligaste hjärtoperationen i Sverige. Ingreppet görs när flera kranskärl förträngts eller täppts till. I en nordisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska en ny så kallad no-touch-metod utvärderas, där de kroppsegna blodkärlen handhas med en skonsammare teknik vid kranskärlsoperationer. Förhoppningen är att betydligt färre patienter ska få återfall och drabbas av förträngningar och blockering i de nya kärlen.

Sjuksköterskor vid Sjukvårdens Larmcentral i Uppsala, Sörmland och Västmanland hanterar cirka 100 000 112-samtal årligen. Nu ska ett bedömningsverktyg tas fram som kompletterar det befintliga beslutsstödet med information i realtid. Detta för att underlätta bedömningar av en patients prognos och vårdbehov med målet att göra de prehospitala vårdinsatserna effektivare.

Uppsala Clinical Research Center (UCR) har rönt stor uppmärksamhet internationellt för genomförande av patientnära randomiserade studier i kvalitetsregister. Flera studier har resulterat i förändrade behandlingsrutiner och billigare, bättre sjukvård. Den 12-13 december arrangeras för första gången en nordisk konferens om pragmatiska kliniska registerstudier i Uppsala som samlar forskare, läkemedelsindustri, regulatoriska myndigheter och beslutsfattare från hela Norden.

Stefan James, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) och Uppsala universitet, finns med på listan över världens mest citerade forskare. På listan, som tagits fram av det amerikanska analysföretaget Clarivate Analytics, finns totalt drygt 3 000 forskare.

Årets Athenapris tilldelas Stefan James, kardiolog och överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskningsansvarig vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), Uppsala universitet. Han och forskarkollegor bakom den så kallade Taste-studien, bland andra överläkare Bo Lagerkvist, får priset för att ha utvecklat en modell som möjliggör stora, randomiserade kliniska studier till en mycket låg kostnad.

Spontan kranskärlsdissektion är en ovanlig orsak till hjärtinfarkt som är överrepresenterad hos yngre kvinnor. Detta beror på flera faktorer men kvinnliga könshormoner anses spela in. I en fjärdedel av fallen uppstår tillståndet i anslutning till en graviditet. Inom kort inleds en studie på Akademiska sjukhuset om vanligt tillståndet är och hur prognosen ser ut för berörda kvinnor.

Dödligheten efter hjärtinfarkt i Sverige har minskat för varje år sedan 15 år tack vare snabb och kvalificerad vård. I Uppsala län är vården snabbast. Drygt nio av tio patienter får ballongvidgning inom en och en halv timme, enligt en rapport som presenteras under det nationella hjärtregistret Swedehearts årsmöte i Göteborg 9-10 september.

Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det viktigt med effektiva bröstkompressioner utan uppehåll. Detta för att åstadkomma ett blodflöde som minskar risken för hjärnskador och ökar överlevnaden. En ny Uppsalaledd studie visar att mekaniska bröstkompressioner med defibrillering ger lika bra resultat som manuell hjärtmassage. I studien ingick bland annat patienter som vårdades inom intensivvården på Akademiska sjukhuset samt vid sjukhusen i Gävle och Västerås. – Studien visar att mekaniska bröstkompressioner utan avbrott för defibrillering är lika bra som manuella. Våra resultat visar att metoden är säker och skyddar hjärnan lika bra, säger Sten Rubertsson, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, som lett studien. De nya rönen presenterades söndagen den 1 september vid den årliga konferensen ESC (European Society of Cardiology) i Amsterdam. Forskningen om hjärtstopp har under flera år fokuserat på att förbättra behandlingen genom att öka blodflödet under hjä

En ny robotiserad frys för omplockning och uttag av biobanksprover är senaste tillskottet i Uppsala Biobank. Roboten, som ska tas i drift i mars nästa år, gör hanteringen av prover både säkrare och effektivare vilket främjar forskning och utveckling i Uppsala och Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Nyheten presenteras under en nordisk konferens om biobankning i Uppsala den 20-21 september. Uppsala Biobank bildades 2008 i samarbete mellan Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala län/Akademiska sjukhuset, med syfte att skapa infrastruktur för forskning och vara ett kompetenscentrum för biobanksfrågor. I biobanken finns alla prover från huvudmännen i syfte att gynna forskning och utveckling av vård, diagnostik och behandling. Från att ha varit en ren administrativ enhet erbjuder biobanken i dag information, rådgivning, provhantering, fryslokaler och IT-stöd. I fjol invigdes ”Ishotellet”, fryslokaler för förvaring av prover i Akademiska sjukhusets gamla journalarkiv. – Att ha en biobanksv

Nästan en tredjedel av alla som får en cancer- eller hjärtinfarktdiagnos får psykiska problem i någon form. Även anhöriga drabbas. Våren 2011 startar ett antal studier vid bland annat Akademiska sjukhuset i syfte att undersöka effekten av Internetbaserade självhjälpsprogram inom barn- och vuxenonkologi samt kardiologi. Studierna presenteras på Akademiska sjukhuset den 16 december. – Målet är att erbjuda behovsanpassat stöd och KBT-baserad psykologisk behandling via Internet till behövande patienter och anhöriga, ett stöd som vi hoppas kan bidra både till ett minskat mänskligt lidande och lägre kostnader för samhället, säger Louise von Essen, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och programsamordnare för U-CARE. Studierna ingår i U-CARE, ett av tre forskningsprogram vid Uppsala universitets medicinska fakultet, som under perioden 2010-2014 får ta del av regeringens satsning på strategiskt viktiga forskningsområden. Forskningen är tvärvetenska

Ballongvidgning, PCI, är numera förstahandsval som behandling av akut kranskärlsjukdom. Tidigare har läkemedelsstent ansetts förenade med ökad risk, men en ny en ny svensk studie visar att sådan behandling inte är farlig och ger en markant minskning av nya förträngningar. För högriskpatienter minskar risken med hela 70 procent.

Patienter som har behandlats med de nyare typerna av läkemedelsavgivande stentar i kranskärlen löper inte större risk att dö jämfört med patienter som fått en vanlig stent. Däremot är nyttan begränsad, och det finns en liten ökad risk för blodpropp. Det visar en ny långtidsuppföljning av det svenska coronarangiografi- och angioplastikregistret (SCAAR), som forskare från Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) presenterar vid den europeiska kardiologkongressen i Wien på söndagen. SCAAR är ett nationellt kvalitetsregister som registrerar alla ballongvidgningsingrepp i Sverige, och studien är den största i världen i sitt slag. Nu presenterar forskargruppen från UCR resultatet från fyra års uppföljning från registret. – Detta är en unik redogörelse av långtidseffekterna av läkemedelsavgivande stentar, där vi har följt upp samtliga 35 000 patienter i Sverige som har behandlats med stent under tidsperioden 2003-2006, berättar Stefan James, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum och

Press release Uppsala Clinical Research Centre Embargo till kl 23.00 CET Måndag den 12 Februari 2007 “Long-Term Outcome with Drug-Eluting Stents versus Bare-Metal Stents in Sweden”av Bo Lagerqvist, Stefan James, Ulf Stenestrand, Johan Lindbäck, Tage Nilsson, and Lars Wallentin , för SCAARs styrgrupp electronisk publikation i New England Journal of Medicine, Måndag den 12 Feb, kl. 23.00 CET, 2007. I en registerstudie baserad på det Svenska Coronarangiografi och Angioplastikregistret (SCAAR) påvisas en 18 % relativt högre dödlighet hos patienter som behandlats med läkemedelsavgivande stent i kranskärlen jämfört med patienter som erhöll vanliga metallstent. Detta motsvarar en ökning av den absoluta risken för död med 0,5 procentenheter per år. Den ökade dödsrisken uppträdde 6-12 månader efter stentbehandlingen och kvarstod oförändrad under 3 års uppföljning. Under det första halvåret hade behandling med läkemedelsavgivande stent en gynnsam effekt med en lägre risk för hjärtinfarkt, men dä